Så beräknar du draghållfasthet och materialbrott

```html

Dra i en bit tuggkola så gör den motstånd i början. Sedan börjar den ge efter, och ju längre du drar desto smalare blir den – eftersom du har passerat materialets ultimata draghållfasthet. Denna definieras formellt som den maximala belastning som kan appliceras på en kvadrattum (eller kvadratmillimeter) av materialets tvärsnitt.

Oavsett om det handlar om en stång av stål eller en bit kola nås brytpunkten när ämnet börjar ge vika som svar på att dras åt två motsatta håll. Att kunna beräkna denna egenskap är avgörande inom konstruktion, byggteknik och materialval.

Vad du behöver

• Universalprovningsmaskin (dragprovningsmaskin)
• Standardiserat testprov med jämn bredd och djup
• Hjälp av utbildad tekniker

Instruktioner

1. Mät provets tvärsnitt

Börja med att mäta provets tvärsnittsbredd och djup. Testprovet är normalt en stav med enhetlig form, ofta försedd med axlar i båda ändar så att universalprovningsmaskinen lättare kan greppa den. Du måste känna till stavens exakta tvärsnittsmått innan du kan beräkna draghållfastheten.

2. Placera provet i maskinen

Sätt provet i en universalprovningsmaskin – en apparat som är konstruerad för att testa material under drag- eller tryckbelastning. Observera att dessa maskiner endast finns på universitet och hos större företag, och att de kräver utbildade tekniker för att användas säkert och korrekt. Be därför alltid en expert om hjälp.

3. Belasta provet tills det brister

Applicera en successivt ökande belastning tills provet brister. Följ noggrant de krafter som utsätts provet för och notera särskilt kraften i det ögonblick då brottet inträffar. Många moderna maskiner registrerar dessa värden automatiskt i ett spännings-töjningsdiagram.

4. Räkna ut draghållfastheten

Dividera kraften vid brott (i pund eller newton) med provets tvärsnittsarea (i kvadrattum respektive kvadratmillimeter). Resultatet ger dig provets ultimata draghållfasthet, uttryckt i pund per kvadrattum (psi) eller – i metriska enheter – megapascal (MPa).

Tips

Kom ihåg att draghållfastheten skiljer sig från flytgränsen, som är den punkt där materialet börjar deformeras permanent. Den ultimata draghållfastheten är däremot den högsta spänning materialet klarar innan det helt går sönder. För metall är typiska värden exempelvis cirka 400–550 MPa för konstruktionsstål, medan aluminiumlegeringar ligger betydligt lägre.