Berg- och dalbanor – de vita-knogade, höghastighetsfyllda åkattraktionerna – finns på nöjesparker och turistmål över hela världen. En tur i en berg- och dalbana är en resa i hög fart till svindlande höjder, och för många handlar det om ren njutning. Men upplevelsen placerar samtidigt människokroppen i en ovanlig situation, vilket kan ge både fysiska och psykologiska effekter. Här går vi igenom vad som faktiskt händer med kroppen under åket.
De enorma accelerationer som kroppen utsätts för kan i vissa sällsynta fall ta hårt på öronen. Lufttrycksförändringarna som uppstår under en tur i en berg- och dalbana – liknande de som dykare upplever vid dykning – kan orsaka så kallad barotrauma i örat. Det leder till smärta i ett eller båda öronen beroende på en svullnad i hörselgången.
Enligt webbplatsen Medicine Net drabbades en man i Detroit av öronbarotrauma efter en tur i en berg- och dalbana som nådde hastigheter på 193 kilometer i timmen. Det tryck som verkar på örat räckte för att inflammera trumhinnan, men den punkterades som tur inte.
En tur i berg- och dalbana kan sätta igång en markant ökning av hjärtfrekvensen. Tyska forskare, som presenterade sina resultat vid American Heart Associations vetenskapliga konferens 2005, konstaterade att hjärtfrekvensen steg hos många personer som åkte berg- och dalbana.
Forskarna menar att den ökade pulsen dels beror på psykologisk stress utlöst av rädslan för åket, dels på de g-krafter som verkar på passagerarna. För de flesta människor, särskilt unga och friska, utgör en tillfällig pulsökning inget problem. Men den kan i vissa fall leda till oregelbunden hjärtrytm. Det kan vara farligt för personer som medvetet eller omedvetet har hjärt-kärlproblem, eftersom risken för hjärtinfarkt då ökar vid åkande.
Berg- och dalbanor är fulla av snabba, plötsliga rörelser, och dessa kan hos vissa individer orsaka trauman i ryggraden – så kallade whiplashskador. Typiskt visar sig symtomen först en eller två dagar efter att personen lämnat åket, och består av smärta i nacke eller rygg samt nedsatt rörlighet i armarna.
Själva idén om en berg- och dalbana – något mycket snabbt på stor höjd, och därmed potentiellt skrämmande – väcker hos många människor en klassisk kamp-eller-flykt-reaktion, där personen måste avgöra om hen ska stiga på åket eller undvika det helt.
Även innan åket har börjat får denna psykologiska reaktion en fysisk bieffekt: kroppen börjar svettas mer än vanligt, något som Daily Mail har beskrivit. Under snabba och läskiga åk fortsätter svettkörtlarna att arbeta överdrivet under hela turen.
Om du lider av hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck eller problem med nacke och ryggrad är det klokt att rådfråga läkare innan du åker berg- och dalbana. Gravida rekommenderas också normalt att avstå från åk med kraftiga accelerationer. För friska personer är dock riskerna små, och de flesta effekter är övergående – en del av spänningen som gör attraktionen så populär världen över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online