När man tänker på magma föreställer man sig ofta glödande orange utbrott, men olika typer av magma beter sig på mycket olika sätt. På jorden idag finns tre huvudtyper av magma, medan en fjärde, numera utdöd typ inte längre kan bildas på vår svalnade planet. Varje magmatyp har en unik kemisk sammansättning, även om alla till största delen består av kiseldioxid (silika) och andra mineral. Trycket under jordytan driver magman upp mot ytan – ibland i ett enormt utbrott och ibland som en långsam, trög ström.
Basaltisk magma innehåller 45 till 55 procent kiseldioxid. Den är rik på järn, magnesium och kalcium, men fattig på kalium och natrium. Temperaturen ligger vanligtvis runt 1 000 till 1 200 grader Celsius, enligt laboratoriemätningar och begränsade fältstudier. Det är svårt att fastställa exakta temperaturer eftersom det är farligt att komma tillräckligt nära magman för att mäta den.
Basaltisk magma är den mest flytande av de tre typerna, även om den fortfarande är 10 000 till 100 000 gånger mindre flytande än vatten. Den har också det lägsta gasinnehållet av de tre. Basaltmagma finns vid jordens så kallade "hot spots", exempelvis Hawaii. När den stelnar bildas bergarten basalt.
Andesitisk magma är den "mitt emellan"-typen vad gäller värme, fluiditet (alltså flödeshastighet) och gasinnehåll. Temperaturen uppges ligga mellan 800 och 1 000 grader Celsius. Den består av 55 till 65 procent kiseldioxid samt genomsnittliga mängder järn, magnesium, kalcium, kalium och natrium. Vid stelning bildas bergarten andesit.
Andesitisk magma är relativt explosiv och tränger upp genom jordskorpan vid områden med omvända förkastningar. Där rör sig två tektoniska plattor mot varandra i motsatta riktningar, och den övre plattan trycks uppåt mot ytan istället för nedåt mot planetens centrum. Även mindre till medelstora jordbävningar kan frigöra andesitisk magma. Ett känt exempel är det katastrofala utbrottet av Mount St. Helens i delstaten Washington i USA år 1980.
Felsisk magma omfattar ryolitisk och dacitisk magma, som är mycket trögflytande och rör sig långsamt. Denna typ tros bildas när jordskorpan smälter samman med havsvatten. Den är extremt explosiv vid vulkanutbrott.
Felsisk magma består av 65 till 75 procent kiseldioxid, är fattig på järn, magnesium och kalcium men rik på kalium och natrium. Jämfört med andra magmatyper är felsisk magma förhållandevis sval, med temperaturer på 650 till 800 grader Celsius, och innehåller stora mängder flyktiga, instabila gaser och smält berg. Felsisk magma kan bilda enorma kalderor, som den välkända kalderan i Yellowstone. När den stelnar bildas ryolit eller granit.
Idag är vår planet för sval för att ultramafisk, eller komatiitisk, magma ska kunna bildas. Det är kanske tur, eftersom ultramafisk magma skulle vara den hetaste och snabbast flytande typen av alla – den skulle kunna rinna ner för en vulkans sluttning nästan lika fort som vatten. I fjärran geologisk forntid kunde ultramafisk lava nå temperaturer på upp till 1 600 grader Celsius. Numera överstiger lavatemperaturen sällan 1 200 grader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online