
Jod är ett spårämne som kroppen inte kan tillverka själv – det måste komma från kosten. Cirka 70–80 % av kroppens jod lagras i sköldkörteln, där det tillsammans med aminosyran tyrosin bygger hormonerna T3 och T4. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattade 2008 att nästan en tredjedel av världens befolkning drabbas av jodbrist.
Sköldkörtelcellen “fångar” jodjoner från blodet och fäster dem på tyrosinmolekyler. T3 är den mest biologiskt aktiva formen. Hormonerna frigörs i blodet, binder till receptorer i cellerna och reglerar genuttryck, protein-, kolhydrat- och fettmetabolism samt tillväxt och hjärnutveckling hos foster och barn.
Till skillnad från jod kan tyrosin syntetiseras i kroppen från aminosyran fenylalanin. Därför är det sällan nödvändigt med tillskott om man äter en varierad diet med tillräckligt protein.
Jodbrist kan orsaka hypotyreos (trög sköldkörtel) med symtom som trötthet, viktuppgång, depression, kyskänslighet och gåter. Hos foster och spädbarn är det den vanligaste förebyggbara orsaken till hjärnskada. RDI för vuxna är 150 µg/dag, gravida 220 µg, ammande 290 µg. Bra källor: fisk, skaldjur, havsgrönsaker, jodiserat salt. Tyrosintillskott (500 mg 2–3 ggr/dag) kan övervägas vid sköldkörtelstöd, men undvik vid högt blodtryck, sköldkörtelmedicin eller mani – rådfråga läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online