Frysningar (kallfrysningar) är kroppens sätt att värma upp sig genom snabba muskelkontraktioner. De uppstår ofta vid feber, men kan också vara tecken på allvarligare tillstånd.
Vanliga orsaker
- Infektioner: influensa, förkylning, covid-19, lunginflammation, njurbecksinfektion, sepsis
- Feberutveckling (kroppen höjer uppsättningspunkten → frysningar för att nå ny temperatur)
- Blodbrist, lågt blodsocker, sjukdomar som malaria (vid resa), tyfoid
- Biverkning av läkemedel (t.ex. interferon, vissa kemoterapier)
Vad du kan göra hemma
- Värm upp gradvis: Varm te/varm choklad, varma kläder (ull/närmast kroppen), filt. Undvik överhettning.
- Laukt bad/dusch: 37–39 °C. Torka av försiktigt. Kallt bad kan ge koldchock.
- Feberläknande: Paracetamol (Alvedon/Pamol) 500–1000 mg x 4/dag max, ELLER Ibuprofen (Ipren/Ibuprofen) 400–600 mg x 3/dag. Inte ASA till barn/ungdomar < 18 år (Reyes syndrom).
- Hydrering: 2–3 liter vätska/dag (vatten, elektrolytdryck, buljong). Undvik alkohol/kaffein (diuretiska).
- Vila: Låt kroppen använda energi till immunförsvar. Sova om möjligt.
När söka vård (1177 / vårdcentral / akut)
- Frysningar kvarstår > 48 timmar utan förklaring
- Feber > 39 °C som inte sjunker med feberläknande
- Styv nacka, förvirring, svår andning, bröstsmärta
- Utläggning efter tropisk resa (malaria, dengue, tyfoid)
- Immunförsvarsbrist (kemoterapi, biologiska läkemedel, HIV, cortison i höga doser)
- Misstänkt sepsis: kall svettig hud, snabbt andande, förvirring, lågt blodtryck → 112
Varning: Alkohol värmer inte kroppen – den utvidgar kärl (känner varmt) men ökar värmeförlust och uttorkar. Undvik.