Cykling är ett lagspel, även om det ser ut som en enskild idrott. Endast en ryttare passerar mållinjen först, men hans seger är ofta resultatet av effektiv lagtaktik under hela loppet. Ett pro-lag fältar 9 ryttare: en ledare (kapten) och åtta domestiques (supportryttare) som jobbar taktiskt för lagets framgång.
Tidigt i etappen försöker grupper på 2–5 ryttare från olika lag spränga loss från pelotonet genom att trampa hårt i flera mil. Det är sällan lagledaren eller starkaste ryttaren som gör breakaway. De lyckas sällan, men är en fast strategi sedan cyklingens tidiga dagar.
Precis som i bilracing kör cyklister i varandras vindskugga för att minska luftmotståndet. Lagets sportdirektör placerar domestiques framför eller bredvid ledaren – detta sparar 20–40 % av ledarens energi under loppet.
Platta etapper avslutas ofta med masssprint. Specialister (sprinters) accelererar explosivt. De bästa lagen bygger ett välövat "lead-out-tåg" på 3–4 lagkamrater som skyddar sprintern från vinden och rensar vägen. Timingen är kritisk: på sista 200–300 m peelas kamraterna av, sprintern är fri att gå full fart mot mållinjen.
Ett peloton kan ha 180 ryttare på 20–30 mph i täta kluster. Lagen sprider därför ut sina ryttare i hela fältet för att: (1) öka chansen att flesta överlever en krasch, (2) kunna reagera på attacker/breakaways oavsett var de uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online