Järnbrist verkar kopplad till autism, men orsaken är oklar. Autism = utvecklingsstörning (debut <3 år) som påverkar kommunikation/interaktion. Behandling: beteende-/kommunikationsterapi, pedagogiska insatser, medicin. Alternativa metoder (specialkost) undersöks.
Järnbrist vanligare hos barn med autism (Latif et al., "Autism" 2002). Kan leda till anemi, nedsatt tillväxt/intellektuell utveckling, matsmältningsavvikelser, humörförändringar, dålig koncentration. Men: järnbrist hos anemiska barn med autism kopplas inte till symtomsvårighetsgrad, utvecklingsnivå eller beteendeproblem (Bilgiç et al., "Research in Autism Spectrum Disorders" 2010).
Många autistiska barn har lågt järnintag. Järnbehandling kan avsevärt förbättra sömnsvårigheter (Dosman et al., "Pediatric Neurology" 2007). Föreslår rutinmässig screening för järnbrist hos barn med autismspektrumtillstånd.
Järnets roll i autism är kontroversiell. Föreslagits att överskott av kostjärn driver ökningen av autismdiagnoser. Överskott → hyperaktivt immunsystem (Padhye, "Medical Hypothesis" 2003). Intensa allergiska reaktioner → neurodegenerering. Järnkelatorer (förhindrar järnmedierad cellskada) visat positiva resultat i autism. Varning: Kelationsterapi kan vara farlig – enbart under läkaruppsikt.
Mildare autismspektrumstörning. Karakteristiskt: begränsade intressen/ovanlig förutfattning av ämne. Barn med Aspergers mindre benägna att ha järnbrist/järnbristanemi (Latif 2002).
Järntillskott hjälper många men en liten andel svarar inte (Dosman et al., Pulsus.com 2004). Forskare föreslår att denna grupp kan behöva långvarig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online