Kolesterols funktionella grupper – hydroxfyl och kolväte, amfipatisk natur

Kolesterol – kroppen gör sin egen för vitala roller

Två nyckeljobb: bilda gallsyror, skapa cellmembraners yttre lager. Beroende på kemiska strukturer = funktionella grupper. Inom molekylen: en vattenlöslig grupp, en olöslig. Denna dualitet = avgörande.

Typer av funktionella grupper

• Kolvätegrupp: väte + kol. I kolesterol: 4 ringar (kärna, som steroidhormoner) + 1 kedja (svans).
• Hydroxylgrupp: 1 väte + 1 syre. Sitter mittemot kedjan.

Viktig skillnad: Hydroxyl = vattenlöslig. Kolväte = OVattenlöslig. Molekyl med båda = amfipatisk.

Kolesterol i cellmembran

Alla celler omges av membran: proteiner, fosfolipider, kolesterol. Fosfolipider = amfipatiska, formade som tändstickor (olöslig fettsyra-stav, löslig fosfat-huvud). Kolesterols hydroxyl fäster vid fosfat-huvud, kolväte-svans fäster vid fettsyror. → Ökar styvhet (fosfolipider flytande/rörliga), reglerar permeabilitet, förankrar proteiner.

Matsmältningsstöd – gallsyror

Kolhydrater/protein = vattenlösliga → direkt i blod. Fetter (inkl. vitaminer A, E, D, K) = olösliga → annan process via gallsyror. Kroppen använder kolesterol till galla. Amfipatisk natur avgörande (Colorado State):
1. Skapar detergens som bryter fett till små droppar.
2. Galls lösliga grupp klumpar runt droppen, löslig grupp utåt → micell → fett absorberas i tunntarm/blod.