Kaliumbromid – effekter på människor: från terapi till toxicitet

Kaliumbromid är en kemikalie med både terapeutiska och giftiga egenskaper. Historiskt användes det mot epilepsi (före fenobarbital), men idag begränsat p.g.a. biverkningar.

Inandning

Damm irriterar luftvägar: hosta, halsont, andfåddhet. Första hjälp: frisk luft, syre, artificiell andning om andning uteblir. Ring 112.

Förtäring (terapeutisk dos)

Bromid konkurrerar med klorid i hjärnan – sänker neural aktivitet, hindrar anfall. Används ännu ibland (särskilt hundar).

Biverkningar vid för hög dos/intag

• Akut: illamående, kräkningar, buk-smärta.
• CNS-påverkan: hudutslag, suddig syn, trötthet, irritabilitet, yrsel, mani, hallucinationer, koma.
• Behandling: framkalla kräkning, akutmottagning.

Kronisk exponering

Bromoderma (hudutslag), depression, muskelkontrollförlust, psykos, minnesförlust, huvudvärk.

Akut exponering (engång)

Låg giftighet, men mycket hög dos ger illamående/kräkningar. Kort hudkontakt = ej irriterande.

Hud/ögonkontakt

Långvarig torr kontakt: svag irritation. Lösning: rodnad, smärta, brännskada. Ögon: irritation, rodnad, smärta. Första hjälp: Skölj 15+ minuter med vatten, sök läkare.

Förvärrar befintliga tillstånd

Depression, alkoholism, neurologiska/psykiska störningar ökar känsligheten för bromid.