Terminologin
- Mammografi: Röntgenundersökning av bröstet med låg dos. Idag fullfält digital (FFDM) – bilder på skärm, arkiveras digitalt, bättre kontrast, lägre dos än film.
- Screeningmammografi ("vanlig"): Systematisk undersökning av asymptomatiska kvinnor för att upptäcka cancer tidigt. Inkluderar bilateral (båda brösten) standardvyer (CC + MLO).
- Bilateral mammografi: Betyder endast att båda brösten undersöks. Både screening- och diagnostiska mammografier är ofta bilaterala.
- Diagnostisk mammografi: Vid symtom (klump, nippelutflöde, hudförändring, smärta) eller uppföljning av avvikelse. Fler vyer, kompression, tomosyntes (3D), ultralund som komplement.
- Baslinjemammografi: Första mammografin (ofta 35–39 år) som referens för framtida jämförelse.
Rekommendationer (Sverige / internationellt)
- Screening: Kvinnor 40–74 år, var 18–24 månad (Socialstyrelsen: 40–74, 18–24 m). Hög risk (mutation, stark familjearv): tidigare, oftare, komplettering med MR.
- Diagnostisk: Vid varje ny symptom – oavsett screeningstatus.
- Män: Bröstcancer sällsynt (< 1%), men vid tastbar förändring → diagnostisk mammografi + ultraljud + biopsi.
Tomosyntes (3D-mammografi)
- Tar flera lägbilder ur olika vinklar → rekonstruerar 3D-volym.
- Minskar överläggningsvävnad → fler cancer upptäckta, färre återkallelser (false positives).
- Blir standard i Sverige successivt.
Vad händer vid avvikelse?
- Återkallning för kompletterande vyer (spot compression, förstoring).
- Ultraljud (cysta vs solid).
- Biopsi (nål, vakuumassisterad) vid misstänkt malignitet (BIRADS 4–5).
- MRI vid tätt bröst, högrisk, preoperativ planering.
Sammanfattning
"Vanlig mammografi" = screeningmammografi (asymptomatisk, bilateral standard). "Bilateral" = teknisk term för "båda brösten", gäller både screening och diagnostik. Nyckeln är indikation (screening vs diagnostik), inte lateraltitet.
