Probiotika är levande mikroorganismer som i adekvata mängder ger hälsofördelar. De vanligaste tillhör släktena Lactobacillus och Bifidobacterium. NIH noterar lovande effekter vid diarré, IBS, vaginala infektioner, tandköttsjukdomar, hudsjukdomar.
Viktiga stammar och deras egenskaper
Lactobacillus acidophilus
- Mest studerade, mångsidiga.
- Används i yoghurtkulturer (hundratals understammar).
- NIH: mest tillförlitlig effekt vid bakteriell vaginos.
Lactobacillus rhamnosus (t.ex. GG-stammen)
- Liknande effekter som L. acidophilus men dyrare, mindre studerad.
- "Indian Journal of Medical Microbiology": visar positiv effekt på tarmimmunitet.
Bacillus coagulans
- Sporebildande (överlever magsyra bättre).
- Ej använd i kommersiella livsmedel. Sällsynt som tillägg.
Bifidobacterium animalis (underart lactis)
- Förbättrar matsmältning, hjälper vid IBS och kronisk förstoppning.
- Dannon patenterade "Bifidus regularis" (Activia).
Escherichia coli (icke-patogena stammar, t.ex. Nissle 1917)
- Sällan kallade "god" bakterier, men vissa stammar har terapeutiskt värde.
- Japansk studie (2005): vänliga E. coli kan förebygga/behandla ulcerös kolit.
Lactococcus lactis
- Begränsat medicinskt värde, men enormt kommersiellt/kulinariskt.
- Nästan all ost och kärnmjölk tillverkas med L. lactis.
Lactobacillus reuteri
- "Universell probiotik" – finns i tarmen hos flesta djur, i modermjölk.
- Bekämpar patogena bakterier i tarmen.
- Kopplas till immunstöd och minskat gas/kolik hos spädbarn (amning).
Källor
- Fermenterade livsmedel: yoghurt, kefir, kimchi, sauerkraut, miso, tempeh, kombucha.
- Kosttillskott (kapslar, pulver) – välj produkter med angivna stammar, CFU (kolonibildande enheter) och förfallsdatum.
Tips: Kombinera probiotika med prebiotika (fibrer som inulin, FOS, GOS) för bättre etablering.