En hälsosam livsstil (daglig motion, ingen rökning/alkohol/koffein, 7–8 timmar sömn, balanserad kost) kopplas till 50–70 % lägre dödlighet. Sömnbrist påverkar metabolism, aptit och hjärnfunktion.
Metaboliska effekter
Sömnbrist (<6 h) ökar kaloriintag med 300–500 kcal/dag, främst från kolhydrater/fett. Leptin och ghrelin (mättnad/hunger) störs, vilket driver viktuppgång. Fettceller blir insulinresistenta – "åldras" 20 år efter fyra nätter med 4,5 h sömn.
Hjärnaktivitet
MRI visar ökad amygdala-aktivitet (emotionell reaktivitet) vid sömnbrist, vilket kan förklara impulsvbetende och oregelbunden ätning.
Komplementära metoder
- Tai chi, yoga, akupunktur: visat liten effekt i små studier, totalt bevisakläget oklart.
- Sömnfrämjande livsmedel: kamomillte, mjölk, körsbär, kiwi – anekdotiskt stöd, saknar starka vetenskapliga bevis.
- Makronäringsämnen: tryptofan och melatonin vid farmaceutiska doser kan hjälpa. Tryptofan är förstadium till melatonin och serotonin.
- Valerianarot: mest studerade örtbaserade sömnmedel, milda biverkningar (huvudvärk, dagsötthet). Varning: inte med alkohol, graviditet eller före operation.
- Kava kava: Valium-liknande effekt, men risk för leverskada – FDA kräver varning.
- Melatonin: 0,3–5 mg 30–60 min före sänggående kan minska insomningslatens och justera cirkadisk rytm. Kan ge livliga drömmar.
- Cannabis: Subjektivt sömnfrämjande, men objektiva bevis svaga och studier få. Juridik och säkerhet osäkra.