Mål: symptomfrihet, minimal risk för anfall
Astma = kronisk, ingen botemedel. Hantering = mediciner + icke-medicinska strategier.
Två huvudtyper av läkemedel
- Controller-medicin (daglig): långsiktig kontroll. Inhalerade kortikosteroider (flutikason, budesonid, beclometason, mometason) – mest effektiva mot inflammation/svullnad. Säkra vid korrekt dos. Biverkning: munskölj (tröst) – minskas med spacer + skölj mun. Inte beroendeframkallande. Kortisonpiller/vätska kort tid vid anfall. Långtid: grå starr, osteoporos risk. Allvarlig astma: dagliga orala kortikosteroider.
- Reliever-medicin (akut): snabb lindring. Inhalerade kortverkande beta2-agonister (albuterol/salbutamol) – slappnar muskler, öppnar luftvägar. Bär alltid. Andra: ipratropium-albuterol (Combivent), levalbuterol (Xopenex). >2 ggr/vecka = behov av ökad controller-dos.
Kombinationspreparat
Långverkande beta2-agonist + inhalerat kortikosteroid (flutikason-salmeterol/Advair, budesonid-formoterol/Symbicort, mometason-formoterol/Dulera) – minskar inflammation + öppnar luftvägar. LABA ensamt osäkert.
Övriga controller
Leukotrienantagonister (montelukast/Singulair, zafirlukast, zileuton) – blockerar inflammatorisk kedja. Alternativ eller tillägg till kortikosteroider. Cromolyn (nebulisator). Anti-IgE (omalizumab/Xolair) – svår astma, månadsvis injektion.
Inhalationsteknik
Läkare visar korrekt användning. Spacer/AeroChamber säkerställer lungdeponering. Skölj mun efter kortikosteroid.