1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Läkemedel och behandling vid astma – controller vs reliever

Mål: symptomfrihet, minimal risk för anfall

Astma = kronisk, ingen botemedel. Hantering = mediciner + icke-medicinska strategier.

Två huvudtyper av läkemedel

  1. Controller-medicin (daglig): långsiktig kontroll. Inhalerade kortikosteroider (flutikason, budesonid, beclometason, mometason) – mest effektiva mot inflammation/svullnad. Säkra vid korrekt dos. Biverkning: munskölj (tröst) – minskas med spacer + skölj mun. Inte beroendeframkallande. Kortisonpiller/vätska kort tid vid anfall. Långtid: grå starr, osteoporos risk. Allvarlig astma: dagliga orala kortikosteroider.
  2. Reliever-medicin (akut): snabb lindring. Inhalerade kortverkande beta2-agonister (albuterol/salbutamol) – slappnar muskler, öppnar luftvägar. Bär alltid. Andra: ipratropium-albuterol (Combivent), levalbuterol (Xopenex). >2 ggr/vecka = behov av ökad controller-dos.

Kombinationspreparat

Långverkande beta2-agonist + inhalerat kortikosteroid (flutikason-salmeterol/Advair, budesonid-formoterol/Symbicort, mometason-formoterol/Dulera) – minskar inflammation + öppnar luftvägar. LABA ensamt osäkert.

Övriga controller

Leukotrienantagonister (montelukast/Singulair, zafirlukast, zileuton) – blockerar inflammatorisk kedja. Alternativ eller tillägg till kortikosteroider. Cromolyn (nebulisator). Anti-IgE (omalizumab/Xolair) – svår astma, månadsvis injektion.

Inhalationsteknik

Läkare visar korrekt användning. Spacer/AeroChamber säkerställer lungdeponering. Skölj mun efter kortikosteroid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online