
Traditionellt sett som emotionella problem som krävde psykologisk behandling. Senaste 20 åren har gett potentiella anxiolytika. Medicin lindrar symptom men ändrar inte tankemönster eller bearbetar tidigare trauma – därför förblir psykoterapi och KBT hörnstenar.
Första linjen för de flesta läkare. Exempel: sertralin (Zoloft), citalopram (Celexa), fluoxetin (Prozac). Blockeras serotoninåterupptag → ökad serotonin → förbättrat humör.
Används när SSRI inte verkar. Exempel: desvenlafaxin (Pristiq), duloxetin (Cymbalta). Hämmrar återupptag av både serotonin och noradrenalin.
Vanliga biverkningar: illamående, torr mun, nervositet, yrsel, minskad libido. Ofta övergår under första månaden. Full effekt kan ta flera veckor.
Ökar GABA-effekt → lugnande. Tidigare förstahandsval, nu begränsat till akuta fall p.g.a. biverkningar och beroenderisk. Exempel: alprazolam (Xanax), diazepam (Valium), lorazepam (Ativan). Undvik vid narkotika/alkoholmissbruk.
Gabapentin (Neurontin), pregabalin (Lyrica) – verkar snabbt med färre biverkningar än bensodiazepiner. Risker: abstinenssymptom, stark sömnighet.
"Talande terapi" hjälper patienten upptäcka och bearbeta orsaker: barndomstrauma, sjukdom, sorg, arbetsförlust, skilsmässa. Mål: förståelse, coping, återfå kontroll. Kan ta månader till år.
Fokus på här och nu. Lär patienten praktiska strategier för att förändra ångestdrivande tankemönster och undvikandebeteende. Ofta signifikant förbättring inom några månader.
Medicin kan lindra symptom, men för hållbara resultat krävs icke-farmakologiska insatser – framförallt psykoterapi och KBT.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online