1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Depressionens fysiologiska effekter: Från hjärna till hjärta, immunsystem och metabolism

Depression är inte bara "lågt humör" – det är en systemisk sjukdom med mätbara fysiologiska förändringar i hjärna och kropp. Neurovegetativa tecken (APA 2009) visar på djupa biologiska störningar.

1. Neurologiska förändringar i hjärnan

  • Neurotransmittorförändringar: Minskad serotonint, norepinefrin, dopamin – samt receptorfunktionsstörningar.
  • Strukturella förändringar: Minskad volym i hippocampus, prefrontal cortex, amygdala (kronisk stress/depression).
  • Neuroinflammation: Aktiverad mikroglia, ökade inflammatoriska cytokiner (IL-6, TNF-α, CRP).
  • Neurotrofinsbrist: Sänkt BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor) → minskat neurogenesis, synaptisk plastisitet.

2. Stressaxes aktivering – HPA-axeln

Enligt NIMH: Allvarlig akut stress och kronisk stress → depression. Kroppens stressrespons involverar >1400 fysiokemiska reaktioner, >30 hormoner/neurotransmittorer (Dr. Don Colbert).

  • Binjurebarken utsöndrar:
  • Epinefrin (adrenalin) – akut stress, hjärtfrekvens, blodtryck.
  • Norepinefrin – arousal, uppmärksamhet, vaskokonstriktion.
  • Kortisol (glukokortikoid) – långsiktig stressanpassning: glukosmobilisering, immunsuppression, katabolism.

Symtom: Torr mun, snabb/oreglerad puls, ångest, aptitlöshet, skakningar.

3. Blodsocker och metabolism – insulinresistens

  • Kronisk stress/depression → kortisol-drivna hyperglykemi** (NIMH 2008).
  • Hyperglykemi ökar risk för: Neuropati, njursjukdom, hypertoni, dålig sårläkning** (NIDDK).
  • Depression dubblar risken för typ 2-diabetes (bidirektionellt samband).

4. Immunsystem – försvagat försvar

  • Naturliga mördarceller (NK-celler) och T-celler** minskar i antal och funktion.
  • Minskat skydd mot cancer (immunsurveillance).
  • Förändrad inflammatorisk respons → kopplat till artros, astma, hjärtsjukdomar, autoimmuna sjukdomar** (NIH).
  • Depression = proinflammatoriskt tillstånd (höga cytokiner).

5. Kardiovaskulärt system – ökad risk

  • Endogena katekolaminer → vaskokonstriktion + ökad hjärtfrekvens → högt blodtryck** (ACC 2005).
  • Hjärtat arbetar hårare → remodellering, ischemi risk.
  • Neurovegetativa symtom (sömnstörning, inaktivitet, dålig kost) → vidare ökar kardiovaskulär risk** (hypertoni, ateroskleros, hjärtinfarkt, stroke).
  • Depression efter hjärtinfarkt = fördubblad mortalitet.

Integrerad förståelse – "Mind-Body" är en enhet

Depression påverkar alla organsystem via gemensamma banor: HPA-axel, autonomt nervsystem, immunsystem, inflammatoriska medierare. Behandling måste därför vara holistisk:

  • Psykoterapi (KBT, IPT) – normaliserar HPA-axel, ökar BDNF.
  • Läkemedel (SSRI, SNRI, andra) – återställer monoaminbalans, antiinflammatoriska effekter.
  • Livsstil: Motion (mest bevisbaserad icke-farmakologisk), sömnhygien, mediteransk kost, socialt stöd, stresshantering (mindfulness, yoga).
  • Kardiovaskulär riskbedömning och prevention (blodtryck, lipider, glukos, vikt).

Depression är en hela-kropp-sjukdom. Att behandla den som enbart psykisk är att missa halva bilden – och halva botemedlet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online