Depression är inte bara "lågt humör" – det är en systemisk sjukdom med mätbara fysiologiska förändringar i hjärna och kropp. Neurovegetativa tecken (APA 2009) visar på djupa biologiska störningar.
1. Neurologiska förändringar i hjärnan
- Neurotransmittorförändringar: Minskad serotonint, norepinefrin, dopamin – samt receptorfunktionsstörningar.
- Strukturella förändringar: Minskad volym i hippocampus, prefrontal cortex, amygdala (kronisk stress/depression).
- Neuroinflammation: Aktiverad mikroglia, ökade inflammatoriska cytokiner (IL-6, TNF-α, CRP).
- Neurotrofinsbrist: Sänkt BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor) → minskat neurogenesis, synaptisk plastisitet.
2. Stressaxes aktivering – HPA-axeln
Enligt NIMH: Allvarlig akut stress och kronisk stress → depression. Kroppens stressrespons involverar >1400 fysiokemiska reaktioner, >30 hormoner/neurotransmittorer (Dr. Don Colbert).
- Binjurebarken utsöndrar:
- Epinefrin (adrenalin) – akut stress, hjärtfrekvens, blodtryck.
- Norepinefrin – arousal, uppmärksamhet, vaskokonstriktion.
- Kortisol (glukokortikoid) – långsiktig stressanpassning: glukosmobilisering, immunsuppression, katabolism.
Symtom: Torr mun, snabb/oreglerad puls, ångest, aptitlöshet, skakningar.
3. Blodsocker och metabolism – insulinresistens
- Kronisk stress/depression → kortisol-drivna hyperglykemi** (NIMH 2008).
- Hyperglykemi ökar risk för: Neuropati, njursjukdom, hypertoni, dålig sårläkning** (NIDDK).
- Depression dubblar risken för typ 2-diabetes (bidirektionellt samband).
4. Immunsystem – försvagat försvar
- Naturliga mördarceller (NK-celler) och T-celler** minskar i antal och funktion.
- Minskat skydd mot cancer (immunsurveillance).
- Förändrad inflammatorisk respons → kopplat till artros, astma, hjärtsjukdomar, autoimmuna sjukdomar** (NIH).
- Depression = proinflammatoriskt tillstånd (höga cytokiner).
5. Kardiovaskulärt system – ökad risk
- Endogena katekolaminer → vaskokonstriktion + ökad hjärtfrekvens → högt blodtryck** (ACC 2005).
- Hjärtat arbetar hårare → remodellering, ischemi risk.
- Neurovegetativa symtom (sömnstörning, inaktivitet, dålig kost) → vidare ökar kardiovaskulär risk** (hypertoni, ateroskleros, hjärtinfarkt, stroke).
- Depression efter hjärtinfarkt = fördubblad mortalitet.
Integrerad förståelse – "Mind-Body" är en enhet
Depression påverkar alla organsystem via gemensamma banor: HPA-axel, autonomt nervsystem, immunsystem, inflammatoriska medierare. Behandling måste därför vara holistisk:
- Psykoterapi (KBT, IPT) – normaliserar HPA-axel, ökar BDNF.
- Läkemedel (SSRI, SNRI, andra) – återställer monoaminbalans, antiinflammatoriska effekter.
- Livsstil: Motion (mest bevisbaserad icke-farmakologisk), sömnhygien, mediteransk kost, socialt stöd, stresshantering (mindfulness, yoga).
- Kardiovaskulär riskbedömning och prevention (blodtryck, lipider, glukos, vikt).
Depression är en hela-kropp-sjukdom. Att behandla den som enbart psykisk är att missa halva bilden – och halva botemedlet.