1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Riskfaktorer i ungdomen som ökar chansen för hjärt-kärlsjukdom som vuxen

Hjärthälsa är inte enbart en fråga för äldre eller ohälsosamma vuxna. Dålig kardiovaskulär form blir allt vanligare hos barn, drivs av ökande övervikt och fetma. En populationsbaserad studie i Journal of Pediatrics (2007) visade att 70 % av överviktiga barn och ungdomar (5–17 år) hade minst en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Men fetma är långt ifrån den enda hotbilden.

Kroniska sjukdomar i barndomen

Barn med vissa medicinska tillstånd löper större risk för kardiovaskulära problem i vuxen ålder. Typ 1-diabetes ökar risken för ateroskleros; noggrann blodsockerkontroll och undvikande av andra riskfaktorer kan minska risken (Heart, 2006). Överlevare av barncancer är en annan sårbar grupp. En studie i British Medical Journal (2009) visade att dessa vid 27 års ålder börjar utveckla kardiovaskulära problem som annars ses hos äldre vuxna – en följd av de långsiktiga effekterna av cancerbehandlingar.

Livsstilsfaktorer – den stora folkhälsoutmaningen

Barndomsfetma, driven av fysisk inaktivitet och dåliga matvanor, sätter scenen för livslång ohälsa. Överviktiga barn blir ofta överviktiga vuxna, vilket ökar risken för högt kolesterol, högt blodtryck, typ 2-diabetes och stress. En artikel i Heart (2006) pekar också på att rökning eller passiv rökning under uppväxten kan ha kumulativa negativa effekter på artärernas struktur och funktion.

Psykosocial hälsa – en förbisedd riskfaktor

Det är inte bara fysiologiska faktorer som räknas. En studie i Psychosomatic Medicine (2011) visade att barns försummelse, fysiskt eller verbalt missbruk, samt instabila levnadsförhållanden bidrar till hjärtsjukdom som vuxen. Otillräcklig föräldraövervakning var en oberoende riskfaktor. Forskarna spekulerar att konsekvenser som depression, låg utbildningsnivå och låg inkomst kan vara bindeledet mellan en svår barndom och dålig hjärthälsa.

Socioekonomisk status – strukturella hinder

Ungdomar i hushåll med låg socioekonomisk status möter flertalet utmaningar som påverkar både kardiovaskulär och allmän hälsa (Annals of the New York Academy of Sciences, 2010). De har sämre tillgång till hälsosamma livsmedel och säkra miljöer för fysisk aktivitet, högre exponering för toxiner, och dåligare luft- och vattenkvalitet. Kombinerat bidrar detta till cellulär skada och ohälsosamma livsstilsmönster. Områdeskriminalitet, bristande familjestöd, ohälsosamma föräldramönster och lägre utbildningskvalitet ökar risken för stress, missbruk och andra riskbeteenden hos unga.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online