
Fermenterade livsmedel har använts över hela världen i tusentals år, utvecklade av olika kulturer för att förbättra kosten – särskilt i tider av brist. Att äta fermenterade produkter ger näringsmässiga fördelar bortom vad ojästa motsvarigheter erbjuder, vilket är avgörande i områden där undernäring är utbredd.
Nästan allt kan jasas: drycker, frukter, grönsaker, korn och till och med biprodukter som ben. Resultatet kan användas som kryddor, såser, tillbehör eller huvudingredienser. Dryckerna kan vara alkoholhaltiga eller alkoholfria beroende på processen. Kända exempel är yoghurt, kimchi, filmjölk, sojasås, miso, cassava, inlagda grönsaker och surkål.
Fermentering bevarar livsmedel längre, gör dem lättare att smälta, gör ogiftiga eller oätliga råvaror ätbara och ökar näringsdensity. I hungersnöder har fermentation gjort att normalt oätliga växter blivit näringsrika. Många fermenterade livsmedel innehåller probiotika som sänker risken för diarre. Deras intensiva smak berikar också enkla dieter.
Fermenterade livsmedel motverkar undernäring på tre sätt: 1) Mer mat blir tillgänglig genom bevaring. 2) Processen ökar halterna av vitaminer som biotin, nikotinsyra, riboflavin, tiamin och B12. 3) Vissa fibrer bryts ner till smältbara sockerarter, vilket ökar kaloriupptaget. Laktos delas också delvis ner, vilket gör yoghurt lättare att tolerera för laktosintoleranta.
Fermentering skapar miljöer som hindrar patogena bakterier (som orsakar diarre och undernäring) från att växa. Samtidigt innehåller produkterna ofta probiotika som stärker immunförsvaret mot infektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online