IBS ger inga allvarliga organiska komplikationer (ingen IBD, GI-cancer). Korrekt diagnos → <5% risk för framtida alternativ diagnos (celiaki, IBD). Men det finns betydande "mjuka" komplikationer.
Sjukdomsbörda
- Minskar livskvalitet och arbetsproduktivitet väsentligt.
- IBS i Amerika: symptom stör hem/arbete/skola. 3,1 miljoner ambulanta besök, 5,9 miljoner recept/år.
- ~10% av primärvårdsbesök, 25% av gastroenterologbesök = IBS.
- Kostnad ~20 miljarder USD/år (missat arbete).
- AGA-råd: "Säg upp tidigt, helt, ofta" till läkare för bättre hantering.
Fördröjd diagnos
Majoriteten söker inte vård; diagnos oftast år efter debut → förlängt lidande, onödig testning/kirurgi.
Onödig testning
Positiv IBS-diagnos ställs på symptomsubtyp + enkla blod/avföringsprov. Röntgen/endoskopi undviks om ej misstanke celiaki/IBD/cancer.
Onödig kirurgi
- IBS-patienter (särskilt odiagnostiserade) genomgår oftare onödig kirurgi.
- Tre vanligaste: appendektomi, kolecystektomi, hysterektomi.
- Buk/bäckenkirurgi → förbandsbildning, tunn tarmsobstruktion, SIBO.
- Kolecystektomi → postprandial diarré (gallsyramalabsorption).
- Kronisk smärta efter buk/bäckenkirurgi.
Bakteriell matförgiftning – återfall
- IBS-PI utlöses av akut gastroenterit (Campylobacter, Salmonella, Shigella, E. Coli). Gemensamt toxin → antikropp korsreagerar med tarmproteiner → autoimmun dysfunktion → IBS-PI/SIBO.
- Återkommande matförgiftning reaktiverar/förvärrar IBS-PI.
- Många återhämtar sig på år, men risken för ny förgiftning är ökad.