1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Diarrédominerande IBS (IBS-D) – serotonin, antidepressiva, probiotika, gallsyra

IBS-D påverkar 10–15% amerikanska vuxna (flest kvinnor 18–55 år). Behandling skiljer sig från IBS-C/M.

Förändrad tarmaktivitet

Exakt orsak okänd. Genetik (1/3 familjehistoria). Interaktion: accelererad tarmaktivitet + ökad känslighet + miljöstress (klinisk gastroenterologi 2012).

Serotoninblockad

  • Serotonin ökar tarmmotilitet + vätskesekretion → kramper, diarré.
  • IBS-D delvis p.g.a. ökad känslighet för serotonin.
  • Alosetron (Lotronex) – enda FDA-godkänd serotoninantagonist för IBS-D (kvinnor, svåra symtom, resistenta). Speciellt receptprogram p.g.a. risk ischemisk kolit.

Tricykliska antidepressiva (TCA)

  • Saktar tarmaktivitet. Amitriptylin, imipramin, desipramin visat effekt i studier.
  • Dos lägre än vid depression → färre biverkningar (torr mun, yrsel, trötthet).

Tarmflora / Probiotika / Antibiotika

  • Förändrad mikrobiom kopplat till IBS. Probiotika (vänliga bakterier) kan minska uppblåsthet, kramper, gas.
  • Bifidobakterier eller multi-stammar bättre än enbart Lactobacillus (ACG).
  • Resistent IBS-D → kort kur antibiotika (normalisera flora).

Övriga terapier

  • Kostförändringar rekommenderas men ej bevisat allmänt användbara. Identifiera personliga triggmat (koffein, vete, majs, mejeri) och eliminera.
  • Pepparmintolja, kosttillskott, loperamid (Imodium) – ej övertygande i studier men hjälper vissa.

Individuell plan

IBS är komplex – triggar, symptom, effekt varierar. Läkare formulerar individuell behandlingsplan.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online