IBS-D påverkar 10–15% amerikanska vuxna (flest kvinnor 18–55 år). Behandling skiljer sig från IBS-C/M.
Förändrad tarmaktivitet
Exakt orsak okänd. Genetik (1/3 familjehistoria). Interaktion: accelererad tarmaktivitet + ökad känslighet + miljöstress (klinisk gastroenterologi 2012).
Serotoninblockad
- Serotonin ökar tarmmotilitet + vätskesekretion → kramper, diarré.
- IBS-D delvis p.g.a. ökad känslighet för serotonin.
- Alosetron (Lotronex) – enda FDA-godkänd serotoninantagonist för IBS-D (kvinnor, svåra symtom, resistenta). Speciellt receptprogram p.g.a. risk ischemisk kolit.
Tricykliska antidepressiva (TCA)
- Saktar tarmaktivitet. Amitriptylin, imipramin, desipramin visat effekt i studier.
- Dos lägre än vid depression → färre biverkningar (torr mun, yrsel, trötthet).
Tarmflora / Probiotika / Antibiotika
- Förändrad mikrobiom kopplat till IBS. Probiotika (vänliga bakterier) kan minska uppblåsthet, kramper, gas.
- Bifidobakterier eller multi-stammar bättre än enbart Lactobacillus (ACG).
- Resistent IBS-D → kort kur antibiotika (normalisera flora).
Övriga terapier
- Kostförändringar rekommenderas men ej bevisat allmänt användbara. Identifiera personliga triggmat (koffein, vete, majs, mejeri) och eliminera.
- Pepparmintolja, kosttillskott, loperamid (Imodium) – ej övertygande i studier men hjälper vissa.
Individuell plan
IBS är komplex – triggar, symptom, effekt varierar. Läkare formulerar individuell behandlingsplan.