Människor har alltid fascinerats av drömmar. Det första kapitlet i Freuds klassiska verk "Drömtydning" ägnas åt en historisk genomgång av hur olika kulturer och civilisationer genom tiderna har förhållit sig till drömmar. Freud ville utveckla en vetenskaplig teori om drömtydning, och även om hans teori aldrig fick allmänt erkännande bidrog den till att belysa hur både psykologiska och fysiologiska faktorer påverkar våra drömmar. En central tanke i Freuds teori är att drömmar har orsaker – och att förstå orsaken hjälper oss att lösa de problem som ligger bakom drömmen.
Ett av drömmarnas mest typiska drag är hur flyktiga de är. De specifika detaljerna glider ofta bort snabbt efter att vi vaknat. Att förstå detaljerna är ett viktigt första steg för att kunna tolka drömmens innebörd och identifiera dess orsak. En återkommande mardröm kan lämna en känsla av rädsla och ångest, samtidigt som det kan vara svårt att precisera vad rädslan egentligen handlar om.
Håll därför penna och anteckningsblock på nattduksbordet. Skriv ner ditt allmänna intryck av mardrömmen så snart du vaknar, tillsammans med sammanhanget och personerna som förekom i drömmen – med så många konkreta detaljer du bara kan minnas.
Att tolka och analysera drömmens innehåll hjälper dig att identifiera vilka frågor eller händelser som kan ligga bakom den. Drömmens innehåll kan ha utlösts av en aktuell händelse eller ett pågående bekymmer, men det kan också kopplas till en barndomsupplevelse eller ett gammalt minne. Läs igenom dina anteckningar och försök hitta teman och ämnen som relaterar till drömmen.
Enligt Freuds teori om drömtydning är fri association den bästa metoden för att komma åt drömmens verkliga mening. Freud skiljde mellan två nivåer av dröminnehåll: det manifesta innehållet (det vi faktiskt minns) och det latenta innehållet (den dolda betydelsen). Han ansåg att det undermedvetna uttrycker önskningar och begär under drömmen, medan medvetandet fungerar som en censurerande mekanism som försöker dölja drömmens sanna innehåll. Fri association innebär helt enkelt att låta tankarna göra egna kopplingar kring drömmen, utan att döma om de är relevanta eller inte. Att upptäcka de meningssammanhang som finns i drömmen kan vara ett sätt att stoppa den från att återkomma.
Även om Freud trodde att drömmar har en specifik innebörd som är förankrad i det undermedvetna, menar andra drömforskare att drömmar och mardrömmar helt enkelt hänger samman med hjärnaktivitet – och att själva drömmen då inte har någon större psykologisk betydelse. Med andra ord kan en återkommande mardröm ha en fysiologisk snarare än psykologisk orsak.
Att ändra sina matvanor, varva ner och slappna av innan läggdags samt aktivt tänka på trevliga saker man skulle vilja drömma om kan hjälpa till att förebygga återkommande mardrömmar. Boka gärna också en hälsokontroll hos din husläkare och berätta om de återkommande mardrömmarna – ibland kan fysiska faktorer ligga bakom.
Att berätta om sin dröm för en familjemedlem eller vän gör det möjligt att formulera drömmen i ord och uttrycka sina rädslor och bekymmer. En person som känner dig väl kan fungera som ett bra bollplank. Deras yttre perspektiv och lyhörda öra kan hjälpa dem att se samband mellan specifika detaljer i drömmen och ditt personliga liv. Att prata igenom drömmen tillsammans med någon annan kan hjälpa dig att bearbeta dess innehåll och lösa de frågor som kanske ligger bakom den.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online