Psykiatern Peter S. Jensen och psykologen Kimberly Hoagwood menar att de beskrivande beteckningarna för psykiska sjukdomar hos barn, ungdomar och vuxna som återfinns i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) visserligen är användbara, men bör endast användas i kombination med andra överväganden när patienter diagnostiseras. Enligt dem bör en psykiatrisk diagnos som grundas på observationer under patientintervjun inte alltför starkt luta sig mot de symtom och tecken som anges i DSM. I stället behöver yrkesverksamma inom psykisk hälsa även fördjupa sig i familjehistorik, relationer inom familjen och med jämnåriga, kultur, miljö och andra faktorer för att få en mer heltäckande bild av patientens liv – vilket i sin tur leder fram till den mest effektiva behandlingen.
Den vedertagna standardmetoden vid diagnostisering av psykiska sjukdomar är att yrkesverksamma inom psykisk hälsa konsulterar riktlinjerna i DSM, som utges av American Psychiatric Association (den amerikanska psykiatriföreningen).
Jensen och Hoagwood, som är experter på barns och ungdomars psykiska hälsa, lämnar förslag på hur diagnoser av psykisk ohälsa kan förbättras i sin artikel "The Book of Names: DSM-IV in Context". Klinikerna anser att diagnoser hos barn och ungdomar blir bättre om yrkesverksamma förstår barnets familjerelationer och relationer till jämnåriga; vilken typ av skola barnet går i; den miljö (hem och närsamhälle) som barnet lever i; barnets kulturella bakgrund; hur samhället ser på barnet och hur barnet ser på samhället; samt hur väl barnet fungerar mentalt och socialt.
I artikeln "Outcomes of Mental Health Care for Children and Adolescents: I. A Comprehensive Conceptual Model", publicerad i Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry (augusti 1996), argumenterar Hoagwood, som är huvudförfattare, för att ovan nämnda faktorer måste utvärderas över tid. Den yrkesverksamma bör, trots medvetenhet om psykisk dysfunktion, inte fastna vid barnets brister på bekostnad av att undersöka om barnet har potential att anpassa sig positivt till sin miljö.
Definitionerna och kategoriseringarna av psykiska sjukdomar utvecklas ständigt, eftersom de bygger på ny forskning, nya verktyg, vetenskapliga rön och förändrade synsätt på psykisk ohälsa, skriver Jensen och Hoagwood. Detta föränderliga klimat kommer att påverka hur nuvarande och framtida yrkesverksamma observerar sina patienter och ställer diagnoser. Nya metoder är oundvikliga.
Jensen och Hoagwood menar att det diagnostiska systemet för psykiska sjukdomar skulle tjäna människor bättre om det inte bara korrekt identifierade en patients psykiska sjukdom, utan framför allt hänvisade de som behöver hjälp till bästa möjliga resurser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online