Rigid personlighet: vad det innebär och varför den är så svår att förändra

En rigid personlighet kännetecknas av ett starkt motstånd mot förändring – även när förändringen skulle vara till nytta för personen själv. Rigiditet är ett gemensamt drag hos flera personlighetssyndrom, bland annat tvångssyndrom (OCD) och narcissistisk personlighetssyndrom. Draget sitter ofta djupt rotat i personens självbild och kan därför vara svårt att åtgärda. Samtidigt visar nyare forskning att rigida drag faktiskt kan förändras över tid.

Vad innebär en rigid personlighet?

Inom professionell psykologi talar man oftast om "rigiditet" snarare än "orörlighet". Det viktiga att förstå är att rigiditet inte handlar om hur tillmötesgående eller lättsam någon är i vardagen. Begreppet syftar i stället på oförmågan att anpassa sina personlighetsdrag eller sina hanteringsstrategier när omständigheterna förändras. Det gör det svårt – ibland nästintill omöjligt – att fungera socialt och att bemöta nya situationer med flexibilitet.

Rigiditetens centrala roll

Rigida karaktärsdrag är drag som motsätter sig förändring. Normalt sker personlig utveckling genom självreflektion, problemlösning eller andra metoder, men de rigida dragen skyddas mot just dessa förändringskrafter. En del av detta skydd uppstår genom att den rigida personen saknar förmåga eller vilja att granska sina egna drag. Utan denna granskning upptäcks aldrig dragets brister eller begränsningar.

I psykologiska termer är rigiditetens centralitet en av dess viktigaste aspekter: draget ligger i kärnan av den rigida personens självbild, och alla övriga processer och drag underordnas den. Att ifrågasätta rigiditeten blir därmed detsamma som att ifrågasätta hela sin identitet.

Skräcken som bevarar rigiditeten

Centralitet är bara en del av bilden; skräcken är den andra. Personen hindras från att analysera och undersöka sina rigida drag, inte bara på grund av deras centrala position, utan också av rädslan för vad som skulle hända om dessa drag – som personen upplever som grundläggande för vem hen är – visade sig vara bristfälliga, otillräckliga eller felaktiga.

Ofta är den rigida personen också skräckslagen över vad andra skulle tycka om de upptäckte hur otillräcklig eller felaktig hen egentligen är. Denna skräck kan ta sig uttryck i andra känslor, exempelvis avsky, förakt eller existentiell ångest.

Vad kan man göra?

Om du själv eller någon i din närhet uppvisar ovanligt uttalad rigiditet kan det vara klokt att prata med en utbildad psykisk hälsa-professionell, till exempel en legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Förändring är möjlig.

Tidigare antog många psykologer att rigida beteenden och personlighetsdrag aldrig förändrades, men nyare studier har visat att detta antagande är felaktigt. En studie ledd av professor Mark F. Lenzenweger vid Binghamton University 2004 fann att deltagarnas personlighetssyndrom-drag minskade år för år under en fyraårsperiod. Resultatet ger hopp om att även djupt rotade mönster kan mjukna med rätt stöd och behandling, exempelvis genom långsiktig psykoterapi.