Hjärnan består av ett tätt nätverk av nerver och signalsubstanser – kemiska ämnen som hjärnan använder i sin grundläggande funktion. Tillsammans bidrar de till de personligheter vi möter varje dag. Även om mänskligt beteende inte kan förklaras enbart genom att kartlägga signalsubstanser, har psykologer och läkare identifierat tydliga samband mellan vissa kemikalier och specifika känslomässiga upplevelser.
En signalsubstans som förknippas med känslor av eufori och glädje är dopamin. Denna kemikalie har samma kemiska struktur och funktion som många illegala droger som efterliknar liknande effekter. Att få dig att må bra är dock långt ifrån dopamins enda uppgift. I hjärnan är friska nivåer avgörande för finmotorik och viljemässig rörelsekontroll. Patienter som lider av Parkinsons sjukdom har exempelvis otillräckliga nivåer av dopamin i kroppen. Dessutom hjälper dopamin till att minska intensiteten i hjärnans smärtuppfattning.
Serotonin är en signalsubstans som underlättar överföringen av nervimpulser i hjärnan och som indirekt hänger samman med en stabilare sinnesstämning. Låga nivåer av serotonin nämligen kopplas till depression, med symtom som ångest som följd. En vanlig behandling mot depression är läkemedel som kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare, eller SSRI. Dessa ökar mängden serotonin i hjärnan genom att hindra att ämnet återtas av de områden som producerar det, vilket gör att mer serotonin finns tillgängligt för nervcellerna.
Adrenalin är en signalsubstans som förknippas med spänning och en känsla av att vara extra energifylld. Ämnet spelar en central roll i kroppens så kallade "kamp eller flykt"-reflex, som aktiveras när du uppfattar dig befinna dig i fara. Hjärnan frisätter då stora mängder adrenalin för att optimera kroppens funktioner i situationer där du behöver antingen försvara dig eller fly för ditt liv. Även andra fysiologiskt stressiga situationer, där livet inte omedelbart är hotat, kan utlösa frisättning av adrenalin.
Oxytocin är ett ämne som är kopplat till känslor av anknytning, både romantisk och föräldralig. Forskning på djur har visat att hämning av oxytocin kan försvaga bindningen mellan mor och barn som normalt uppstår hos däggdjur, samt minska monogamt beteende hos arter som vanligtvis lever i parförhållanden. Kemikalien frisätts vid händelser som förlossning, amning och fysiskt närhetsskapande aktiviteter. Även om oxytocin är starkt kopplat till bindningsbeteenden skulle det, ur ett strikt vetenskapligt perspektiv, vara missvisande att betrakta det som en ren "kärlekskemikalie".
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online