Psykologer har olika uppfattningar om vad personlighet egentligen är och hur studiet av personligheter kan fördjupa vår förståelse av psyket. Personlighetsteorierna ger terapeuter en utgångspunkt för att hjälpa dig att bättre förstå dig själv samt åtgärda eller förändra problem som rör din personlighet eller dina handlingar. Nedan presenteras de fyra mest inflytelserika perspektiven.
Trait- och biologiska teorier utgör de tidigaste grunderna för personlighetsforskning. Dessa teorier hävdar att du föds med vissa medfödda egenskaper och att dessa oåterkalleligt bestämmer din personlighet. Många invänder dock mot denna syn. De flesta psykologer anser att biologi visserligen påverkar din övergripande personlighet, men att den fria viljan spelar en större roll än enbart arvet.
Vissa personlighetstillstånd går dock inte att övervinna enbart genom viljestyrka – då måste biologiska faktorer åtgärdas, särskilt med tanke på möjliga kemiska obalanser i hjärnan. Sådana kemiska rubbningar kan helt förändra vem du är och hur du reagerar på olika situationer.
Erik Erikson utvecklade de standardiserade utvecklingsstadierna, även kallade den psykosociala anpassningsteorin. Lärare och läkare använder dessa stadier för att mäta barns utveckling och hälsa under barndom och tonår. Modellen har använts för att beskriva hur barn börjar förstå sig själva och skillnaden mellan jaget och andra människor.
Sigmund Freud arbetade intensivt inom detta område och studerade balansen mellan personlighetsdelarna som fokuserar på njutning, jaget och socialt ansvar. Freud ansåg att en del av hjärnan kunde överskugga de andra utan att du ens var medveten om det. Denna form av personlighetsstudie lade grunden för psykoterapin och för arbetet med att upptäcka sina verkliga motiv.
Inlärningsteorierna försöker bygga vidare på de psykoanalytiska teorierna på ett sätt som kan studeras vetenskapligt. Detta inkluderar stimulus–respons-modellen, som förklarar hur människor utvecklar vanor. Teorin ger större möjligheter att förändra oönskat beteende, eller redan i barndomen lägga grunden för gott beteende i stället för att senare korrigera personlighetens brister.
Denna ansats kan kopplas till B.F. Skinners teori om operant betingning. Enligt Skinner är allt inlärt – din personlighet är helt enkelt uppfostrad. Detta står i direkt motsats till såväl de biologiska trait-teorierna som Freuds idéer om medvetlösa drifter. Albert Banduras sociala inlärningsteori integrerar däremot beteende, ditt svar på omgivningen och din innersta tilltro till dig själv och dina förmågor. Denna personlighetsteori möjliggör därmed korrigering av både beteende och grundläggande känslor.
Carl Rogers förenade den biologiskt grundade personlighetsteorin med en mer människocentrerad syn. Han menade att "beteende är organismens målinriktade försök att tillfredsställa sina behov". Detta försök justeras allteftersom du strävar efter självförverkligande – att bli den bästa versionen av dig själv. Ansatsen bygger på att du tilldelar värde åt allt du gör, vilket samtidigt lämnar stort utrymme för påverkan från miljön och yttre faktorer utanför din kontroll.
Abraham Maslow höll inte med om grunden i Rogers teori och argumenterade för att helhetens behov måste tillgodoses innan en person kan fortsätta mot fullkomlighet. Maslows holistiska syn innebär att din personlighet är ett resultat av i vilken grad dina behov blir uppfyllda. Du skulle exempelvis ha en helt annan personlighet om du växte upp i Etiopien jämfört med i USA.
Ingen enskild teori fångar hela bilden av den mänskliga personligheten. Biologiska, psykoanalytiska, inlärningsbaserade och humanistiska perspektiv kompletterar varandra och används ofta tillsammans inom modern psykologi och terapi för att ge en djupare förståelse av vad som format just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online