
Att handla och samla på sig prylar är oftast ett helt normalt tidsfördriv, men det är viktigt att känna igen när hobbyn har övergått i något mer allvarligt. En officiell diagnos bör alltid lämnas till professionella, men det finns flera tydliga tecken på att tvångsmässigt shoppande har blivit ett verkligt problem.
För en person med shoppingberoende kan det att inte ha tillgång till pengar eller betalkort skapa en känsla av att vara vilse. Ett ständigt fokus på hur mycket pengar som finns tillgängliga för inköp, eller vetskapen om att man inte har råd att göra fler köp, kan utlösa ångest eller depression.
Personer med shoppingberoende köper ofta långt fler kläder och andra saker än de någonsin hinner använda. Garderober och skåp fyllda med kläder, hushållsapparater och andra föremål som fortfarande bär på prislappen och aldrig har tagits i bruk är ett vanligt tecken. Trots detta kvarstår impulsen att fortsätta handla – vilket i sig är ett tydligt varningstecken.
Symtomet med dubbletter kan vara svårare att upptäcka när det gäller kläder, eftersom de flesta äger flera tröjor eller byxor. Att däremot äga flera brödrostar, dammsugare eller andra hushålls- och köksartiklar som man normalt bara behöver en av kan vara ett varningstecken på ett underliggande problem.
Ett karaktäristiskt drag hos personer med shoppingberoende är tvånget att dölja alla spår av det överdrivna shoppandet. Inköpta varor göms ofta tillsammans med kvitton, räkningar och kontoutdrag. Dessa metoder lyckas sällan på längre sikt, men att gömma inköpen gör det möjligt att tillfälligt slippa konfrontationer med partner och familj.
När shopping används som ett sätt att hantera besvikelse, ilska eller rädsla kan det vara ett tecken på att ett beroende har utvecklats. Personer med shoppingberoende saknar ofta verktygen för att uttrycka negativa känslor på ett hälsosamt sätt. I stället för att konfrontera den som sårat dem eller hitta ett konstruktivt utlopp för sin ilska begravs dessa känslor, och distraktionen söks i jakt på reor och nya inköp.
Personer med shoppingberoende upplever ofta en euforisk känsla mitt i en shoppingspree. Denna känsla liknas ofta vid det rus som drogberoende upplever. När personen kommer hem efter en shoppingrunda följs dock ofta euforin av skuldkänslor, skam, pinsamhet eller förvirring. Orsaken är att rusket kommer från själva köpet snarare än från att äga sakerna, enligt neuroforskaren Gregory Berns, MD, PhD, vid WebMD.
Om du känner igen dig i flera av dessa tecken kan det vara klokt att prata med en läkare, psykolog eller kurator. Shoppingberoende går att behandla, bland annat genom samtalsterapi som kognitiv beteendeterapi, och att ta steget att söka hjälp är ofta första vägen mot en sundare relation till pengar och konsumtion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online