Varje individ har en unik personlighet. Psykologen Jerry M. Burger definierar personlighet som "konsekventa beteendemönster och inre processer som har sitt ursprung hos individen". Forskare har studerat hur dessa mönster och processer utvecklas under mycket lång tid, och genom åren har många olika teorier presenterats för att förklara deras tillkomst. Sju av dessa teorier har varit de mest accepterade och grundligt utforskade sedan psykologin etablerades som vetenskapligt område.
Sigmund Freud kallas ofta psykologins fader. Hans personlighetsteori bygger till stor del på det omedvetnas roll samt på utvecklingen av id, ego och överjag. Idet är den egoistiska delen av personligheten som enbart handlar om att få behov tillfredsställda, och det är den som utvecklas först. Egot väger konsekvenserna av olika handlingar, medan överjaget tar hänsyn till sociala regler och normer. Freud ansåg att personligheten uppstår ur konflikten mellan dessa tre delar.
Freuds tidiga forskning om personlighetsutveckling lade grunden för de nyfreudianska teorierna. Teoretiker som Alfred Adler, Carl Jung och Erik Erikson tog Freuds arbete vidare och tillämpade det på nya sätt. De behöll betoningen av det omedvetna och försvarsmekanismer, men där Freud fokuserade på personlighetens mörka sida valde dessa teoretiker ett mer positivt perspektiv. De nyfreudianska teorierna beaktar dessutom samhällets och kulturens inverkan på personlighetsutvecklingen och menar att personligheten fortsätter att utvecklas under hela ungdomstiden.
Egenskapsforskare beskriver drag som de bestående aspekter hos varje person som gör oss till dem vi är. Egenskapsteoretiker fokuserar på specifika drag längs ett kontinuum och på hur en individs drag förhåller sig till andras. Exempel på sådana drag är aggressivitet, uttrycksfullhet och ångest. De är i allmänhet mindre intresserade av de underliggande orsakerna till beteende än andra teoretiker, och tar inte hänsyn till personlighetsförändringar över tid. Egenskapsteoretiker tenderar också att ägna sig åt forskning snarare än praktiskt kliniskt arbete.
Den biologiska teorin fokuserar på de genetiska egenskaper som formar personligheten. Hans Eysenck är den mest inflytelserika biologiska teoretikern och menade att det finns tre huvuddrag: extraversion–introversion, neuroticism och psykotisism. Teorin tar även hänsyn till temperamentet som medfödda personlighetsdispositioner som senare utvecklas till specifika drag. Vissa biologiska teoretiker ansluter sig dessutom till tanken på evolutionens roll för personligheten och betraktar personlighetsdrag som egenskaper med evolutionärt värde.
De humanistiska teorierna utgår från att människor bär ansvar för sina egna handlingar. De betonar nuet och hävdar att grubbel över det förflutna är slöseri med tid. Carl Rogers, en framstående humanist, myntade begreppet "fullt fungerande", vilket syftar på individer som uppnår maximal tillfredsställelse i sina liv. Humanistiska teoretiker tror att människan i grunden är god och har ett eget värde.
Beteendeteorier och sociala inlärningsteorier hänger samman genom sin gemensamma betoning av miljöns inverkan på personlighetsutvecklingen. Vissa traditionella behaviorister menade att barn föds som oskrivna blad och att personligheten helt styrs av miljöfaktorer. De fokuserade främst på yttre, observerbara beteenden. Sociala inlärningsteoretiker beaktade däremot även inre processer, som tänkande och känslor, utöver de synliga handlingarna. Båda teorierna betonar att personligheten utvecklas genom förstärkning och betingning.
Den kognitiva teorin bygger på idén att tankar formar känslor och att känslor styr handlingar. Kognitiva teoretiker menar att personligheten uppstår ur hur individer tänker om och uppfattar sin omgivning. Enligt denna teori är personer som ser glaset som halvt tomt mer benägna att vara ledsna eller arga och mer negativa, medan de som ser glaset som halvfullt oftare är lyckligare och mer optimistiska.
Dessa sju teorier representerar olika men kompletterande sätt att förstå vad som gör varje människa unik. Många moderna psykologer kombinerar idag insikter från flera av dessa traditioner för att få en mer helhetsbild av personlighetens utveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online