HIPAA-krav för rådgivare och terapeuter: vad du behöver veta

Vad är HIPAA?

Den amerikanska lagen Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) stiftades 1996 och syftar till att skydda integriteten hos hälsouppgifter. Enligt HIPAA är det olagligt för vårdpersonal att dela en patients privata hälsouppgifter utan tillstånd. Detta omfattar kommunikation i skriftlig, muntlig och elektronisk form. Lagen gäller såväl hälso- och sjukvårdspersonal som personal inom psykiatrisk vård, inklusive psykologer, terapeuter och kuratorer inom psykisk hälsa.

För rådgivare och terapeuter innebär HIPAA särskilda skyldigheter, eftersom information från psykisk vård ofta är extra känslig. Här går vi igenom de viktigaste reglerna du behöver känna till.

Samtycke till att dela information

HIPAA är till för att skydda integriteten hos personliga hälsouppgifter, inklusive den information som en rådgivare eller terapeut samlar in under psykisk behandling. Det finns dock situationer där hälsouppgifter måste eller får delas.

Det första undantaget gäller när klienten själv har godkänt att informationen delas. Detta sker vanligtvis genom ett så kallat "Release of Information"-formulär, som innehåller specifik information om HIPAA:s sekretessregler och vad klienten samtycker till.

Situationer där privata hälsouppgifter får delas med samtycke inkluderar bland annat:

• Samordning av vård och behandling med andra vårdgivare
• Betalningsaktiviteter, exempelvis för att erhålla ersättning från försäkring
• Vissa hälsovårdsverksamheter, såsom medicinska granskningar och ändamål kopplade till försäkringar

Dela information utan samtycke

HIPAA specificerar även vissa situationer där rådgivaren får – eller är skyldig – att dela klientens privata information utan uttryckligt samtycke. Det gäller exempelvis i en akut nödsituation, eller om klienten är oförmögen att själv ta ställning och informationen är nödvändig för vården.

Rådgivaren är dessutom skyldig att agera om hen bedömer att någon riskerar allvarlig eller omedelbar fysisk fara, antingen mot sig själv eller mot andra. Ett typiskt exempel är om en klient avslöjar att hen planerar att begå självmord. Rådgivaren är då skyldig att göra allt i sin makt för att koppla klienten till rätt hjälp, även om det innebär att sekretessen bryts och klientens privata hälsouppgifter delas med exempelvis anhöriga, akutmottagningar eller polis.

Klientens rätt till information

Enligt HIPAA har rådgivare och terapeuter rätt att neka klienter tillgång till vissa typer av psykoterapinoteringar. Detta är dock inte helt okomplicerat, eftersom det även styrs av lagstiftningen i respektive delstat, vilken ibland ger ett starkare skydd än HIPAA.

Undantaget gäller endast rådgivarens egna privata processanteckningar. Klienten har alltid rätt att få tillgång till den information som ingår i den officiella patientjournalen. Det inkluderar:

• Journaled över ordinerade läkemedel
• Diagnoser och symtom
• Prognoser för behandlingen
• Behandlingsplaner
• Resultat från kliniska tester
• Uppgifter om vilka behandlingsformer som använts

Konsekvenser vid överträdelser

Brott mot HIPAA kan få allvarliga konsekvenser. Civilrättsliga påföljder kan uppgå från 100 upp till 50 000 dollar per överträdelse, med en årlig gräns på 1,5 miljoner dollar. Vid medvetna överträdelser kan dessutom straffrättsliga åtgärder vidtas, vilket kan innebära böter och i värsta fall fängelsestraff. För rådgivare och terapeuter är det därför avgörande att ha väl etablerade rutiner för hur klientuppgifter hanteras, lagras och eventuellt delas.