Emotionellt funktionshinder är ett samlingsbegrepp som används för att beskriva flera olika psykiska hälsotillstånd. Kännetecken inkluderar en oförmåga att lära sig som inte kan förklaras av yttre faktorer, svårigheter att bygga eller upprätthålla sociala relationer, olämpligt beteende eller känslor, depression samt en benägenhet att bli rädd eller utveckla fysiska symtom när man möter personliga problem. Tillsammans orsakar dessa faktorer svårigheter som påtagligt stör vardagen för den som drabbas.
Emotionella funktionshinder kan vara svåra att upptäcka, eftersom de flesta människor saknar kunskapen som krävs för att identifiera dem. Den som misstänker att en närstående har en emotionell störning bör därför vara uppmärksam på varningssignaler, exempelvis överdrivna känsloreaktioner, social tillbakadragenhet, plötsliga humörväxlingar, bristande intresse för omgivningen samt att personen antingen pratar onormalt mycket eller onormalt lite. Endast en läkare, psykiater eller psykolog kan ställa en säker diagnos.
Personer som drabbats av svåra emotionella funktionshinder har ofta svårt att etablera och bibehålla relationer med andra. De kan framstå som extremt misstänksamma eller förvirrade, ha förvrängda föreställningar om andra människor eller orediga tankegångar som är svåra att följa. I kommunikation med andra visar de ibland knappt några känslor alls, vilket ytterligare kan komplicera deras sociala liv.
Personer med emotionella funktionshinder kan av föräldrar eller skolpersonal uppfattas som störande eller som ett hot mot andra. Föräldrar kan bemöta olämpligt beteende genom att utbilda sig i problemlösning och lära sig strategier för att hantera sitt barn, söka familjeterapi eller vända sig till stödinsatser och tjänster i samhället.
Huruvida man ska ta medicin eller inte är en komplicerad fråga för många med emotionella funktionshinder. Vissa tackar nej till behandling på grund av obehagliga biverkningar, såsom magbesvär, utslag, illamående, viktökning, nedsatt koncentrationsförmåga och sexuell dysfunktion. Andra vill helt enkelt slippa medicinera för att kunna känna sig "normala". Beslutet bör alltid tas tillsammans med ansvarig vårdgivare, som kan väga nytta mot risker.
Vissa personer upplever ångest på överdrivna och ihållande nivåer som känns övermäktiga och okontrollerbara. Personer med ångestsyndrom kan ha irrationella rädslor kopplade till helt vardagliga situationer, vilket gör det svårt att fungera i det dagliga livet.
Personer med bipolär sjukdom, tidigare kallad manisk-depressiv sjukdom, drabbas av kraftiga humörsvängningar som påverkar både energinivåer och beteende. Svängningarna går från perioder av att vara "på topp" till djupa känslor av sorg och hopplöshet, med perioder av normalt humör emellan.
Personer med ätstörningar har en extremt stark fixering vid sin kroppsvikt eller kroppsform. Vid anorexia nervosa svälter personen sig själv och går ner dramatiskt i vikt. Bulimi karaktäriseras av en cykel där stora mängder mat äts, följt av kräkningar. Båda tillstånden är potentiellt livshotande och kräver professionell vård.
Personer med psykotiska störningar har förvrängda perceptioner och tankemönster, bland annat i form av vanföreställningar och hallucinationer. Vid tillstånd som schizofreni kan personen känna, se eller höra saker som inte finns i verkligheten.
Kom ihåg: Om du eller någon i din närhet visar tecken på ett emotionellt funktionshinder är första steget att kontakta vården. En korrekt diagnos och rätt stöd kan göra stor skillnad för både livskvalitet och återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online