Nagelbitningens officiella namn är onykofagi, och den kan betraktas som en form av tvångssyndrom (OCD). Liksom många andra vanor varierar orsaken till nagelbitning från person till person. Vissa bitar sig i naglarna för att lugna ner sig, medan andra gör det av uttråkning eller oro. Eftersom orsakerna skiljer sig åt kan behandlingen ibland vara svår – det som fungerar för en person behöver inte fungera för en annan.
Många apotek säljer produkter mot nagelbitning. Det rör sig oftast om en vätska som penslas på naglarna och som har en stark, bitter smak som ska avskräcka dig från att bita. Vissa fortsätter dock att bita sig i naglarna trots smaken, vilket innebär att metoden fortfarande kräver en viss viljestyrka. Produkten är mest effektiv om den används som en påminnelse, så att du inte omedvetet börjar bita dig i naglarna.
Om ett tvångssyndrom ligger bakom nagelbitningen kan läkemedel som SSRI, en typ av antidepressiva medel, komma ifråga. Sådan medicinering används sällan om nagelbitning är det enda besväret och bör endast ses som en sista utväg. Även under pågående behandling bör andra lösningar prövas parallellt.
Det finns flera tekniker som går ut på att antingen ersätta vanan eller skapa en obehaglig reaktion på den. Ett exempel är att använda ett gummiband: sätt det runt handleden och snäpp till det mot huden varje gång du upptäcker att fingrarna närmar sig munnen. Metoden blir extra effektiv i kombination med kommersiella smakprodukter, eftersom du då aldrig biter dig i naglarna utan att märka det.
Ett annat välkänt knep är att hålla ett enda riskorn i munnen. Det kan ofta ersätta nagelbitningsvanan och stilla behovet att pyssla med något, till exempel när du känner dig rastlös eller uttråkad.
Flera terapiformer kan vara effektiva mot onykofagi, och de liknar de behandlingsmetoder som används vid tvångssyndrom. Vilken terapi som passar beror dock ofta på vad som ligger bakom vanan. Biter du dina naglar på grund av stress kan avslappningsövningar och mindfulness vara till stor hjälp. Är du däremot inte stressad kan avslapning ha liten effekt. Vissa terapier går ut på att helt enkelt ersätta nagelbitning med en annan, mindre skadlig vana – som att tugga tuggummi.
Oavsett vilken metod du väljer är det viktigaste att ha tålamod och vara konsekvent. Att hålla naglarna kortklippta, vårda dem med nagelvård och belöna sig själv för framsteg kan dessutom öka chanserna att lyckas bryta vanan på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online