Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i USA. Enligt National Institute of Mental Health har mer än 26 procent av alla amerikaner problem med sin psykiska hälsa. Utredningsprocessen för att fastställa en psykisk diagnos varierar beroende på tillståndets art och svårighetsgrad, men innebär oftast ett samtal med en psykiater eller psykoterapeut. Behandlingen skiljer sig också åt mellan olika diagnoser, men består i regel av psykoterapi och/eller läkemedel.
Här går vi igenom några av de vanligaste psykiatriska tillstånden, hur de känns igen och vilka behandlingsmöjligheter som finns.
Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet. Tillståndet kännetecknas av en ihållande nedstämdhet som varar i två veckor eller längre. Det kan också ge trötthet, förändrad aptit och sömnproblem. Människor med depression känner ofta skuldkänslor, värdelöshet och hopplöshet. Även om depression är vanligt kan den bli mycket svår – så pass att den stör en persons vardagsliv på allvar.
Depression diagnostiseras, liksom de flesta psykiska sjukdomar, efter ett samtal med en psykiater. Den behandlas mest effektivt med en kombination av psykoterapi och antidepressiva läkemedel.
Bipolär sjukdom är mindre vanlig än depression och ofta mer svårbehandlad. Vid bipolär sjukdom växlar personens stämning dramatiskt mellan perioder av depression och perioder av mani, då personen känner sig överdrivet entusiastisk och energisk – till den grad att sömnbehovet minskar kraftigt och beteendet blir hänsynslöst eller impulsivt.
En bipolär diagnos kan inte ställas om inte personen har haft minst ett maniskt episod, och ett samtal med psykiater krävs för att diagnosen ska kunna fastställas. Bipolär sjukdom behandlas ofta med en kombination av psykoterapi och stämningsstabiliserande läkemedel.
Schizofreni är en hjärnsjukdom som kan leda till svår funktionsnedsättning. Den brukar debutera i slutet av tonåren eller i tidig vuxen ålder. Sjukdomen stör hjärnans funktioner, vilket kan visa sig som hallucinationer – att personen ser eller hör något som inte finns där – eller vanföreställningar, där personen tror på bisarra eller omöjliga idéer. Schizofreni kan också ge sociala problem, exempelvis tillplattad affekt, vilket kan leda till social tillbakadragenhet. Personer med schizofreni kan även ha svårt med tankefunktioner som att tala, lösa problem eller lära sig nya saker.
Schizofreni diagnostiseras vanligtvis av en psykiater, ibland med hjälp av kliniska testinstrument som Minnesota Multiphasic Personality Inventory. Behandlingen består av antipsykotiska läkemedel och/eller psykoterapi som riktar sig mot beteenden och tankemönster.
Det finns flera olika typer av ångestsyndrom. Generaliserat ångestsyndrom innebär att en person ständigt plågas av ångest utan någon tydlig orsak. Paniksyndrom är en allvarligare ångestdiagnos som kännetecknas av panikattacker – korta episoder av intensiv rädsla och ångest som kan åtföljas av fysiska symtom som svettningar, hjärtklappning och andnöd. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ytterligare en form av ångest som uppstår efter exponering för en traumatisk händelse. Personer med PTSD återupplever ofta händelsen genom flashbacks eller mardrömmar och reagerar med överdriven ångest och rädsla på vardagliga situationer och stimuli.
Ångestsyndrom diagnostiseras av en psykiater efter ett samtal och kan behandlas med ångestdämpande eller antidepressiva läkemedel. En särskild form av psykoterapi som hjälper personen att vänja sig vid och varsamt konfrontera sin ångest kan också vara effektiv, liksom interpersonell psykoterapi som fokuserar på relationer och beteenden.
Ätstörningar är psykiatriska tillstånd där en persons matvanor och självbild påverkas så allvarligt att både hälsa och välbefinnande hotas. Anorexia nervosa är en ätstörning där personen svälter sig själv till den grad att undernäring, i värsta fall dödlig, uppstår. Bulimia nervosa kännetecknas av återkommande hetsätning följt av kompenserande beteenden, som framkallad kräkning eller överdriven användning av laxermedel. Hetsätningsstörning liknar bulimi eftersom personen äter stora mängder mat i en attack, men utan något efterföljande rensningsbeteende.
Ätstörningar diagnostiseras oftast av en psykiater eller psykoterapeut efter ett samtal och en noggrann genomgång av personens matvanor. Det finns inga läkemedel som är specifikt framtagna för ätstörningar, men antidepressiva mediciner kan ibland lindra den depression som ofta följer med dessa tillstånd. Psykoterapi, särskilt gruppterapi, som hjälper personen att fokusera på sina matvanor och på kroppens signaler för hunger och mättnad, kan vara effektivt vid behandling av ätstörningar.
Utvecklingsrelaterade diagnoser omfattar autismspektrumtillstånd, som vanligtvis visar sig i tidig barndom och innebär betydande svårigheter med inlärning, social funktion och tänkande. ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en annan neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av koncentrationssvårigheter, tankespridning, impulsivitet och hyperaktivitet. Inlärningssvårigheter, som också ofta upptäcks i barndomen, inkluderar bland annat dyslexi och påverkar barnets förmåga att lära sig färdigheter som läsning eller matematik.
Dessa diagnoser kan ställas av en psykiater eller barnläkare, och ofta bidrar föräldrar och lärare med observationer som hjälper läkaren att hitta grundorsaken. Autism och inlärningssvårigheter behandlas vanligtvis med beteendevetenskapliga insatser, exempelvis enskild undervisning som hjälper eleven att lära sig på olika sätt. ADHD kan behandlas med läkemedel som aktiverar de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet, tänkande och impulskontroll, i kombination med beteendeförändringar samt ökat engagemang från föräldrar och lärare.
Symtomen på psykisk ohälsa kan variera från person till person. Om du eller någon i din närhet uppvisar tecken på ett psykiskt hälsoproblem är det viktigt att kontakta en psykiater eller psykoterapeut för att få en korrekt diagnos och rätt behandling. Psykiatriker och psykoterapeuter har många diagnostiska verktyg till sitt förfogande, såsom personlighetstester och symtomlistor, och kan hänvisa patienten till den kombination av behandlingsalternativ som passar bäst för just den individen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online