Demens är ett samlingsnamn för tillstånd där hjärnans kognitiva funktioner gradvis försämras. Det yttrar sig som nedsatt resonemangsförmåga, minne och tankekapacitet. Nedgången kan bli så allvarlig att den drabbade inte längre klarar av vardagliga sysslor eller ens kan ta hand om sig själv. Demens är vanligast bland äldre, men det är inte en normal del av åldrandet. Sjukdomen orsakas av underliggande tillstånd som kan drabba både yngre och äldre människor.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste och tidigast beskrivna formen av demens. Enligt Alzheimers Association är den också en av de mest smygande formerna – cirka 5,3 miljoner människor lever med sjukdomen, som idag är den sjunde vanligaste dödsorsaken. Det första symptomet är ofta en kronisk förlust av korttidsminnet, följt av svårigheter att ta till sig och bearbeta ny information. I senare skeden, efter de första symptomen, kan patienten uppleva betydande långtidsminnesförlust tillsammans med psykisk och fysisk funktionsnedsättning. Den drabbade kan bli isolerad och nedstämd, förlora kontrollen över kroppsfunktioner och sluta känna igen familjens och vänners ansikten. Ju äldre man blir, desto större är risken att insjukna. Vid 65 års ålder är risken ungefär en på femtio. Vid 85 års ålder stiger risken till så mycket som en på två.
Vid utredning av demens noterar läkaren symtom som afasi, apraxi, agnosi och exekutiv dysfunktion. Afasi innebär förlust av förmågan att tala och förstå talat eller skrivet språk. Man bedömer om patienten har svårt att prata, felaktigt byter ut ord i meningar eller tappar tråden. Apraxi är en störning i nervsystemet som kan visa sig som svårigheter att utföra praktiska uppgifter, exempelvis personlig hygien eller att äta. Agnosi är partiell eller total oförmåga att känna igen objekt via sinnena, till exempel svårighet att identifiera vardagsföremål eller personliga ägodelar. Exekutiv dysfunktion innebär en nedsatt förmåga att växla mellan tankar eller att kommunicera sina tankar och behov.
Den medicinska behandlingen av demens fokuserar på att korrigera reversibla skador och bromsa irreversibla faktorer. Detta kan förbättra den kognitiva funktionen, även hos personer med irreversibla former av demens som Alzheimers sjukdom. Kolinesterashämmare bromsar sjukdomsförloppet. Genom att hindra nedbrytningen av signalsubstanser och öka mängden acetylkolin i hjärnan hjälper läkemedlet till att förbättra hjärnans funktion. Kolinesterashämmare bidrar till att stabilisera patienten och stärka den kognitiva förmågan.
Många äldre behöver löpande medicinering mot hjärtsjukdom, högt kolesterol, diabetes och en rad andra åkommor. Sådana läkemedel kan i vissa fall förvärra debuten av demens. Enligt eMedicine Health finns ingen kirurgisk metod som kan avlägsna demens från patienten. Kirurgi kan dock hjälpa till att lindra underliggande tillstånd som kan minska demenssymtomen, exempelvis genom att ta bort hjärntumörer eller cystor eller dränera överflödig hjärnvätska.
Att leva en hjärt- och hjärnhälsosam livsstil med balanserad kost, regelbunden motion och måttlig alkoholkonsumtion kan bidra till att förebygga vissa typer av demens. Användning av skyddsutrustning som hjälm och säkerhetsbälte skyddar hjärnan fysiskt och hjälper till att förebygga huvudskador. Det finns dock ingen bevisad metod för att helt förebygga irreversibel demens.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online