Flera internationella domstolar har bekräftat att alla människor har samma grundläggande mänskliga rättigheter. Trots detta är de mest utsatta grupperna i samhället – däribland personer med psykisk ohälsa – oftare utsatta för kränkningar av mänskliga rättigheter och diskriminering. Lagar och regelverk har utformats för att förebygga sådana övergrepp och säkerställa att patienter inom den psykiatriska vården bemöts med värdighet.
Alla människor har rätt till en trygg miljö, tillräcklig näring och att bemötas med respekt och värdighet. Även om alla patienter inom hälso- och sjukvården formellt sett har samma rättigheter, är kränkningar av dessa rättigheter vanligare inom den psykiatriska vården än inom den fysiska hälsovården. Patienter ska dessutom skyddas mot diskriminering som bygger på stigmatisering av psykisk ohälsa.
Vissa vårdinrättningar för psykiatrisk vård har extremt ohygieniska förhållanden, bland annat med mänskliga avfallsspår på golv och väggar. Patienter nekas ibland regelbunden tillgång till bad och hygien, och vissa får inte snabb medicinsk behandling vid fysiska sjukdomar. Det finns även fall där patienter utsatts för ofrivillig sömnbrist. Andra nekas tillgång till frisk luft, motion och näringsriktig mat. Dessutom möter många människor diskriminering på arbetsplatsen och i samhället i stort när det uppdagas att de har en historik av psykisk ohälsa.
Både Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta nationerna (FN) har internationella kommissioner för mänskliga rättigheter, inklusive en som specifikt berör psykisk hälsa. Dessa organ garanterar frihet från diskriminering. FN:s särskilda rapportör anser att alla människor bör ha lika tillgång till lämplig medicinering, god sanitet samt information och kunskap om sin egen hälsa. Rapporten slår även fast att patienter inte får utsättas för behandling utan sitt samtycke, och att de har rätt att själva kontrollera sin hälsa.
Kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer ibland i fängelsemiljöer. Enligt organisationen Human Rights Watch är var sjätte intagen i fängelse psykiskt sjuk – en andel som är tre gånger högre än i den allmänna befolkningen. Fängelsepersonal kan straffa psykiskt sjuka fångar för beteenden som i själva verket är symtom på deras sjukdom, såsom högljuddhet, trots och till och med självmordsförsök. Psykiskt sjuka fångar skyddas inte alltid tillräckligt mot andra intagna som kan utnyttja dem. Nedskärningar i finansieringen har dessutom lett till brist på behörig vårdpersonal inom kriminalvården, vilket innebär att psykiskt sjuka fångar riskerar att inte få tillgång till adekvat psykiatrisk vård.
Även om mänskliga rättigheter garanterar rätten att själv styra över sin hälsa, är tvångsvård ibland nödvändig när en psykiskt sjuk person utgör en fara för sig själv eller andra. En patient som är akut psykotisk eller lider av schizofreni kan exempelvis befinna sig i ett mentalt tillstånd som inte tillåter ett giltigt samtycke till nödvändig behandling. Under sådana omständigheter finns strikta lagar som möjliggör ofrivillig vårdinläggning under en begränsad tidsperiod, och flera olika yrkesprofessionella arbetar tillsammans för att förebygga missbruk av denna lagstiftning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online