Rättspsykologi är ett brett forskningsfält som spänner över många olika områden. En av dess grenar är forensisk neuropsykologi, där hjärnans funktioner studeras i relation till juridiska frågor. Detta område spelar en avgörande roll vid bedömning av brottslig avsikt, förmåga och begränsningar hos gärningspersonen. En forensisk neuropsykolog går på djupet med den kriminella hjärnan.
Inom forensisk neuropsykologi tillämpas kunskaper om nervsystemets och hjärnans funktioner på juridiska frågor som rör både psyke och beteende. En neuropsykologisk utredning kan exempelvis hjälpa till att fastställa om en hjärnskada varit en utlösande faktor bakom ett visst brott. På samma sätt kan en bedömning av hjärnans funktion avgöra om en misstänkt psykiskt klarar att hållas ansvarig för ett brott.
Ett flertal tester används inom rättspsykologin, bland annat IQ-test samt CT-, SPECT-, PET- och MRI-undersökningar. Dessa undersökningar kan hjälpa till att utvärdera hjärnan inom flera områden, exempelvis hjärnskador, läkemedels och gifters effekter på hjärnan samt inlärningssvårigheter som ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Resultaten integreras sedan med aktuella och tidigare symtom, observationer samt information om personens utveckling, biologi, sociala situation, utbildning och livserfarenheter.
Hjärnsjukdomar påverkar direkt en persons förmåga att skilja rätt från fel, vilket gör det till en del av den forensiska neuropsykologens uppgift att avgöra om en sådan störning ligger bakom personens beteende. Bipolär sjukdom är en hjärnsjukdom som kännetecknas av snabba humörsvängningar och som stör förmågan att klara dagliga aktiviteter. Sjukdomen påverkar resonemangsförmågan och kan i vissa fall leda till kriminellt beteende. Schizofreni är en allvarlig hjärnstörning som kännetecknas av desorganiserade tankar samt visuella och auditiva hallucinationer. Sjukdomen får de drabbade att helt tappa kontakten med verkligheten och kan i vissa fall leda till brottslighet.
Neuropsykologiska utredningar ger en förståelse för hur strukturella fynd från neurologiska undersökningar påverkar beteende, kognition, känslor och funktionsförmåga. Denna ökade kunskap om hur hjärnan fungerar och styr beteendet gör det möjligt för neuropsykologer att bedöma om en kriminell handling beror på en dysfunktion i nervsystemet. Med denna information kan de sedan vittna om trovärdigheten hos vittnesmål, om den åtalades förmåga att stå inför rätta, eller om sannolikheten att en hjärnskada eller hjärnstörning fått en person att begå ett brott.
I civilmål används rättspsykologisk hjärnutredning för att avgöra om en svarandes felaktiga agerande orsakat en kärandes skada. I familjerätten, när en utredning begärs för barn som utsatts för övergrepp, används den för att identifiera hjärnskador. I civilmål kan en oberoende medicinsk utvärdering (IME) begäras. Detta avser vanligtvis en utredning som utförs av en anlitad expert, antingen för käranden, den försäkrade, svaranden eller försäkringsbolaget.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online