Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), på svenska uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, är en neurologisk och beteendemässig störning som kännetecknas av tre huvudsakliga symtomgrupper: koncentrationssvårigheter, sämre impulskontroll och hyperaktivt beteende. Det finns tre olika typer av ADHD: en form som främst domineras av ouppmärksamhet, en form som främst domineras av hyperaktivitet samt en kombinerad form som omfattar både ouppmärksamhet och hyperaktivitet.
Innan någon behandling påbörjas är det viktigt att bekräfta ADHD-diagnosen. Symtomen brukar visa sig redan under barndomen. Enligt American Psychiatric Associations diagnostiska manual (DSM) har mellan 3 och 5 procent av alla barn i skolåldern ADHD. Mellan 30 och 70 procent av dem som får diagnosen som barn fortsätter att ha symtom även i vuxen ålder.
Människor med ADHD har svårt att koncentrera sig och bibehålla uppmärksamheten. De blir lätt uttråkade och distraheras snabbt. De skyndar igenom uppgifter och gör slarvfel. De tar risker och råkar oftare ut för olyckor. De ogillar att vänta och har svårt att skjuta upp belöningar. Cirka 70 procent av barnen med ADHD har den variant som också innefattar hyperaktivitet. Dessa barn är rastlösa och piggiga, har svårt att sitta stilla och är ständigt i rörelse.
Om du misstänker ADHD bör du söka en formell utredning hos psykolog, psykiater eller läkare. Andra problem – som ångest, depression, ämnesomsättningsrubbningar, endokrina sjukdomar, lågt blodsocker, allergier och inlärningssvårigheter – kan ge symtom som liknar ADHD. Dessa orsaker bör uteslutas innan behandling för ADHD inleds.
Experter är oense om hur socker och tillsatser i mat påverkar ADHD. Yngre barn och barn med födoämnesallergier kan vara extra känsliga för tillsatser. För att vara på den säkra sidan bör man undvika kolsyrade drycker, fet mat, raffinerat socker, glukos, fruktos och skräpmat.
Gör egna "experiment" för att utvärdera olika risklivsmedel. Testa att utesluta bearbetade livsmedel och skräpmat för att se om det har en lugnande effekt. Prova även en sockerfri eller sockerfattig kost och notera om symtomen förbättras. Bryt sedan kosten och observera resultatet. Om hyperaktivitet uppstår efter ett godisbinge är det bäst att undvika socker.
Lågt blodsocker (hypoglykemi) kan spela en roll vid ADHD-symtom. En proteinrik kost kan minska hypoglykemins effekter. Kallvattenfisk som tonfisk och lax innehåller fettsyran DHA, som ofta förekommer i låga nivåer hos personer med ADHD.
Inkludera också livsmedel som stödjer ämnesomsättningens reglering, till exempel färska grönsaker, färsk frukt, fullkornsprodukter och bönor.
Om ADHD orsakar betydande problem i vardagen bör medicinering övervägas. Vanligtvis förskrivs någon form av stimulerande läkemedel, men vissa antidepressiva medel har också visats minska ADHD-symtom.
Forskning publicerad i Journal of the American Medical Association om hjärnans utveckling hos barn och ungdomar med ADHD tyder på att medicinering kan förbättra de fysiska kopplingarna i prefrontala cortex – den del av hjärnan som styr impulskontroll och uppmärksamhet – avsevärt.
Det finns ingen enskilt bästa medicin. Olika läkemedel fungerar olika bra för olika personer. Detta innebär tyvärr ofta en "experimentell" process där man prövar en medicin, successivt ökar dosen och följer både positiva effekter och biverkningar. Om förbättringen är liten, eller om biverkningarna väger tyngre än symtomlindringen, bör ett annat läkemedel prövas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online