1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Tvångsvård inom psykiatrin: Så fungerar det att få en närstående omhändertagen

Få saker kan vara mer hjärtskärande eller stressande för vänner och familj än att se en älskad människa lida av psykisk ohälsa. För personer med svår psykisk sjukdom är det ibland den enda behandlingsformen som återstår vård på en psykiatrisk klinik – men ibland är patienten för sjuk för att själv inse att hen behöver hjälp. Att använda juridiska metoder för att låta en person omhändertas till en psykiatrisk vårdinrättning kallas involuntärt omhändertagande (tvångsomhändertagande), och är en åtgärd som kan upplevas som ett ingrepp i personens grundläggande rättigheter. Här får du lära dig mer om vad ett tvångsomhändertagande innebär och vad du som anhörig kan göra.

Det här behöver du

  • Vårdpersonal och psykiatriska experter
  • Din lokala hälso- och sjukvårdsmyndighet

Steg för steg: Så går ett tvångsomhändertagande till

1. Börja med att prata med personen

Det viktigaste du kan göra innan du ens överväger tvångsomhändertagande är att prata med personen som mår dåligt. Ett tvångsomhändertagande innebär ett stort ingrepp i en människas rättigheter, och även om det kan vara motiverat i några få fall är det oftast inte nödvändigt. Be personen söka hjälp frivilligt i första hand. Det är troligt att hen redan vet att hen behöver hjälp men inte visste vart hen ska vända sig.

2. Bedöm situationen

Den största frågan du måste besvara här är: Utgör denna person en omedelbar fara för sig själv eller andra? Om inte personen uppfyller detta kriterium kan hen sannolikt inte – och bör inte – läggas in eller behandlas mot sin vilja.

3. Sök hjälp utifrån

Ofta inleds processen med tvångsomhändertagande i samband med en akut händelse, till exempel när polisen griper in och omhänderatar en person som de bedömer utgöra en fara för sig själv eller andra. I de flesta regioner är det endast vårdpersonal och psykiatriska experter som kan inleda processen för tvångsomhändertagande – inte familjemedlemmar eller vänner. Kontakta hälso- och sjukvårdsmyndigheten i ditt län för att få en remiss eller vägledning.

4. Vänta under utredningen

I de flesta fall får en person inte hållas kvar längre än 72 timmar i syfte att utredas av medicinska yrkespersoner. Under denna tid bedömer specialisterna personens tillstånd och behov av fortsatt vård.

5. Delta i en prövning

Om du har haft direkt kontakt med personen och kännedom om dennes psykiska tillstånd (och har du inte det har du egentligen ingen anledning att inleda processen överhuvudtaget) kan du komma att bli ombedd att vittna om dina erfarenheter inför domstol eller förvaltningsrätt.

6. Kom ihåg att beslutet ligger hos myndigheterna

Utöver stegen att initiera en remiss och vittna om dina direkta erfarenheter finns det inget mer du kan göra för att få en person omhändertagen. Det är ett rättsligt beslut som bygger på medicinska experters utredning och en domstols avgörande. Detta görs för att skydda personens medborgerliga rättigheter. Om du fortfarande tror att personen far illa på grund av sitt psykiska tillstånd är det enda du kan göra att försöka övertyga hen att söka hjälp av egen fri vilja.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online