Dissonans är upplevelsen av inkonsekvens eller konflikt mellan tankar, handlingar eller känslor. Kognitiv dissonans uppstår när en individ samtidigt hyser två motstridiga tankar eller föreställningar – dessa kan röra personen själv, världen eller bådadera. Begreppet kognitiv dissonans myntades ursprungligen av psykologen Leon Festinger år 1957 och har sedan dess blivit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. Emotionell dissonans uppstår däremot när en upplevd känsla kommer i konflikt med en persons självbild, eller när de känslor som visas utåt inte är äkta.
En person som tvingar sig själv att dölja sina verkliga känslor, exempelvis inom kundtjänst eller försäljning, kan uppleva emotionell dissonans. Det är vanligt när någon blir sårad eller arg över en annan persons oartiga beteende men ändå känner sig tvungen att visa en artig eller vänlig yta, oavsett vad hen egentligen känner. Detta fenomen kallas ofta emotionellt arbete och är väl dokumenterat inom arbetslivsforskningen.
En annan form av emotionell dissonans uppstår när en persons upplevda känslor kommer i direkt konflikt med dennes uppfattade identitet. Till exempel kan en man som alltid betraktat sig själv som pacifist uppleva emotionell dissonans när han inser att han kände glädje och eufori i stunden då han tappade humöret och slog en annan person.
Kognitiv dissonans kan gälla världen utanför personen. En person kan exempelvis vara stolt över sitt medborgarskap i USA och tro att landet står för "frihet och rättvisa för alla". Insikten om att landets historia delvis byggde på slaveri skapar dock en känsla av kognitiv dissonans.
Det kan också röra en persons identitet. Om en person anser sig vara en god och moralisk människa men samtidigt inser att hen ibland fuskar och stjäl, kan detta ge upphov till stark kognitiv dissonans.
Emotionell dissonans är alltid en subjektiv upplevelse, eftersom känslor är strikt subjektiva. Den upplevs alltid som ett hot mot en persons identitet och kan därför vara mer oroande än kognitiv dissonans.
Kognitiv dissonans kan vara antingen subjektiv eller objektiv, eftersom den inte nödvändigtvis behöver ifrågasätta en persons identitet – den kan lika gärna handla om att fakta om världen omkring personen ifrågasätts.
Många personer som upplever kognitiv dissonans kan lindra obehaget genom att skapa förklaringar som rättfärdigar den ena eller andra sidan. En person som känner dissonans över att ha stulit, trots att hen anser sig vara moralisk, kan exempelvis säga till sig själv att händelsen är obetydlig eftersom den sällan inträffar.
Emotionell dissonans kan vara svårare att åtgärda. Den kan kräva att personen söker stöd hos en terapeut eller aktivt breddar sin självbild för att kunna acceptera motsägelsefulla känslor som en naturlig del av att vara människa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online