Test för kemisk obalans i hjärnan

Den friska människohjärnan innehåller ett enormt antal nervceller. Dessa nervceller, eller neuroner, kommunicerar med varandra genom tankar, känslor och beteenden. Det sker genom att de producerar naturligt förekommande kemiska ämnen i hjärnan som kallas neurotransmittorer.

De fyra huvudsakliga signalsubstanserna som produceras i hjärnan är serotonin, noradrenalin, dopamin och gammaaminosmörsyra (GABA). Alla dessa produceras på "normala" nivåer. När en onormal nivå av något naturligt producerat kemiskt ämne finns – oavsett om den ligger över eller under det normala – sägs hjärnan befinna sig i kemisk obalans (National Center for Health and Wellness, Co., 2006).

När görs ett test för kemisk obalans?

Så sent som 2009 fanns inga entydiga tester för att påvisa kemisk obalans. Den medicinska forskningen har experimenterat med en metod som kallas positronemissionstomografi (PET-undersökning), men tekniken används främst inom läkemedelsforskning för att studera behandling av onormala nivåer av neurotransmittorer, snarare än för diagnostik. Det beror framför allt på att denna typ av undersökning inte är lättillgänglig och att den är mycket kostsam.

Därför avgörs beslutet om att utföra detta eller andra tester utifrån patientens beteende och de symtom som visar sig vid besöket hos en psykiatrisk specialist (Carver, 2009).

Hur går testet till?

I de flesta fall utförs bedömningar av kemisk obalans av psykiatriska specialister när en persons beteende förändras. Psykiatriker är utbildade för att utvärdera patienter och upptäcka förändringar i tänkande, beteende, humör, perception eller tal som tyder på kända psykiska störningar. Dessa förändringar indikerar i sin tur en kemisk obalans i hjärnan, det vill säga en onormal nivå av neurotransmittorer (Carver, 2009).

Det är alltså dessa kliniska bedömningar – inte PET-undersökningar eller andra formella medicinska diagnostiska procedurer – som är det vanligaste sättet att fastställa om en kemisk obalans föreligger.

Varför testas man för kemisk obalans?

Kemiska obalanser måste identifieras för att problemet ska kunna åtgärdas, antingen genom medicinering eller genom samtal med läkare. Detta beror på att kemiska obalanser i hjärnan är en grundläggande orsak till många psykiska störningar som kan få en person att skada sig själv eller andra. Några exempel på sådana tillstånd är schizofreni, bipolär sjukdom och depression.

Läkemedel ordineras till patienter där en kemisk obalans har konstaterats för att stimulera produktionen av rätt signalsubstans och återställa nivåerna i kroppen till det normala (Carver, 2009).