Rasifierade föreställningar uppstår när någon tillskriver en person egenskaper eller karaktärdrag enbart utifrån dennes etnicitet eller hudfärg. De psykologiska effekterna av sådana föreställningar får inte underskattas – särskilt inte i skolmiljöer, där barn redan kämpar med att passa in och dessutom riskerar att mötas av stereotypa förväntningar.
Barn som bedöms utifrån sin etnicitet utsätts ofta för extra stress. Rasifierade föreställningar tvingar individen att hantera en stigmatisering som hen själv inte bidragit till, och denna stigmatisering bär ofta på starkt negativa associationer. En individ kan exempelvis uppfattas som kriminell enbart för att hen är afroamerikan.
Stigmatiseringen i sig skapar stress hos barnet. Dessutom finns en risk att barnet internaliserar den negativa bilden av sig själv och därmed börjar agera i enlighet med den – ett välkänt fenomen inom socialpsykologin som ibland kallas stereotype threat.
Rasifierade föreställningar har visat sig påverka hur barnet ser på sig självt. När ett barn kopplas samman med brottslighet enbart på grund av sin etnicitet börjar hen med tiden tro på den bilden själv.
Eftersom barnet redan betraktas som kriminellt kan hen börja umgås med personer som är inblandade i brottslig verksamhet, eftersom hen känner att det endast är bland dem som hen passar in. På så sätt kan stereotypiseringen bli en självuppfyllande profetia som driver barnet bort från skolan och mot en farlig väg.
De flesta barn vill passa in. När de negativt beskrivs av sina kamrater enbart på grund av sin etnicitet påverkar detta även deras självbild. Rasifierade föreställningar tenderar att leda till att individer håller sig till grupper baserade på etnicitet, helt enkelt för att de får höra att det är där de hör hemma.
Detta kan vara särskilt svårt i skolor som domineras av en enda etnisk grupp. Ett afroamerikanskt barn som stereotypiseras på en övervägande vit skola kan exempelvis känna sig vilse och ensam, vilket slår mot självkänslan eftersom det verkar som om ingen är intresserad av att bli hens vän.
Barn har ett djupt behov av att bli accepterade. Rasifierade föreställningar uppnår ofta rakt motsatsen. Barnet som beskrivs bedöms främst utifrån sin etnicitet och får aldrig chansen att visa sin unika personlighet.
Detta kan göra barnet bittert, vilket i förlängningen kan leda till att hen drar sig undan från andra. Barnet förstår inte varför hen blir bedömd; hen ser bara hur andra behandlar hen – och reagerar med isolering som ett skydd.
Lärare och skolpersonal spelar en avgörande roll för att bryta dessa mönster. Genom att aktivt motverka stereotypa kommentarer, lyfta mångfald som en styrka och skapa inkluderande miljöer där alla elever ses som individer kan skolan minska de psykologiska skador som rasifierade föreställningar orsakar. Tidigt stöd från trygga vuxna kan göra hela skillnaden för ett barn som annars riskerar att fastna i en negativ spiral.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online