Auditiv neuropati är en hörselstörning där ljud tas emot i örat på ett normalt sätt, men där överföringen av signaler från innerörat till hjärnan är nedsatt. Hörselnedsättningen kan variera från lätt till svår, och vissa ljud kan uppfattas sämre än andra. Barn med auditiv neuropati kan exempelvis ha svårt att förstå tal, särskilt i bullriga miljöer, även om själva ljudet når örat.
Enligt en studie från University of California, Irvine, orsakas auditiv neuropati av en skada på den åttonde hjärnnerven, nervus vestibulocochlearis. Normalt färdas ljudsignalerna från innerörat längs denna nerv vidare till hjärnstammen, där de bearbetas och tolkas. När nerven är skadad störs denna signalöverföring, vilket leder till att hjärnan får en förvrängd eller ofullständig information om ljuden runt omkring.
Auditiv neuropati kan drabba människor i alla åldrar, från spädbarn till vuxna. Bland personer som är döva eller har en hörselnedsättning utgör dock de med denna diagnos en relativt liten grupp. Risken ökar bland annat vid för tidig födsel, syrebrist i samband med förlossning samt vid vissa ärftliga faktorer.
Barn som föds med auditiv neuropati kan antingen få en förbättrad hörsel över tid, eller så förblir hörseln oförändrad eller försämras. Om hörseln inte förbättras, eller till och med blir sämre, kan barnet behöva lära sig teckenspråk som sitt första språk och/eller använda en hörapparat eller annan hörhjälp för att underlätta kommunikationen i vardagen.
Vissa spädbarn som får diagnosen tidigt utvecklar sin hörsel så pass att de kan höra och tala inom ett års tid. Andra barn upplever en successiv försämring, medan ytterligare en grupp förblir helt oförändrad. Därför är regelbundna hörselkontroller och uppföljning hos specialist extra viktiga för barn med diagnosen.
Metoderna för behandling och pedagogik för barn med auditiv neuropati är fortfarande föremål för diskussion bland experter. De flesta hörselprofessionella är dock överens om att föräldrar bör arbeta tillsammans med ett team av specialister – exempelvis audiologer, logopeder och specialpedagoger – för att kunna ta fram det förhållningssätt som gynnar barnet, föräldrarna och barnets övriga vårdare bäst. En individanpassad plan som kombinerar hörtekniska hjälpmedel, språkstimulering och kontinuerlig uppföljning ger ofta bästa möjliga förutsättningar för barnets utveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online