Ett kognitivt förmågetest är utformat för att mäta antingen din allmänna intelligens eller din mentala förmåga inom ett specifikt område. Testerna genomförs ofta individuellt, vanligtvis i papper-och-penna-format. De används av HR-personal vid rekrytering samt av skolsystem för att bedöma elevernas intellektuella potential. Poängsättningen sker oftast med hjälp av dator, och de flesta test betraktas som tillförlitliga.
Kognitiva förmågetest, eller intelligensprov, kan mäta verbal, matematisk, spatial, mekanisk eller administrativ förmåga. De kan också bedöma korttids- eller långtidsminne, visuell eller manuell snabbhet samt symboliskt resonemang – det vill säga förmågan att tänka abstrakt.
Enligt Encyclopedia of Mental Disorders är de mest använda intelligensproven för vuxna Stanford-Binet Intelligence Scales och Wechsler Adult Intelligence Scale. För barn är de två populäraste testen Wechsler Intelligence Scale for Children och Wechsler Primary & Preschool Scale of Intelligence.
Alfred Binet, en fransk psykolog, utvecklade det första intelligensprovet år 1904 på uppdrag av den franska staten. Han konstruerade detta instrument, Binet-skalan, för att identifiera vilka elever som presterade under genomsnittsnivån intellektuellt, i syfte att ge dem extra undervisning och stöd. Kort därefter infördes begreppet IQ (intelligenskvot) i det allmänna språkbruket.
Binet trodde dock inte att intelligens var något fast, och han uttryckte oro över att hans test skulle kunna missbrukas för att värdera elevernas mentala värde och därigenom begränsa deras utbildnings- eller karriärmöjligheter.
Enligt HR Guide kan matematiska och verbala test förutsäga framgång i arbetslivet, särskilt för tjänster av komplex natur. De har också visat sig förutsäga akademiska prestationer och kan ibland avslöja dolda talanger eller förmågor.
Kognitiva förmågetest kan ge lärare möjlighet att utveckla potential hos en elev som de tidigare inte kände till. När elever testas i grupp kan lärare dessutom anpassa undervisningen efter klassens styrkor och utvecklingsbehov.
Vissa kognitiva förmågetest kan missgynna minoriteter. Enligt HR Guide ligger icke-minoriteters resultat generellt en standardavvikelse över minoriteternas resultat. Inte alla test tar hänsyn till kulturella bias.
Dessutom ger ett test som mäter flera olika förmågor men sammanfattar allt i ett enda poängvärde liten insikt i var dina verkliga talanger ligger. Om du har frågor om dina resultat bör du be om detaljer kring hur testet poängsattes.
Vissa personer tror att intelligensprov mäter din medfödda eller naturliga intelligens. Encyclopedia of Mental Disorders varnar för detta antagande och hävdar att testen i själva verket mäter din interaktion med omgivningen.
Din kunskap inom ett specifikt ämne, exempelvis matematik, kan också påverka hur bra du presterar, även om testet är utformat för att mäta allmän begåvning. Inget test är felfritt, och resultaten bör aldrig påverka din motivation eller din vilja att utvecklas och nå dina mål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online