Trichotillomani är en psykisk störning som kännetecknas av ett starkt tvång att rycka ut hår från kroppen, ansiktet eller hårbotten. Enligt Trichotillomania Learning Center klassas tillståndet som en impulskontrollstörning och liknas ofta vid kronisk nagelbitning och hudplockning. Svårighetsgraden varierar kraftigt mellan olika individer – från enstaka tillfällen av hårdragning till ett beteende som helt tar över vardagen.
Det främsta symptomet är en oemotståndlig drift att dra ut hår. I stället för smärta upplever personen en känsla av lättnad eller tillfredsställelse i samband med hårdragningen. Människor med trichotillomani har ofta synliga kalfläckar på hårbotten, eller saknar ögonfransar och ögonbryn. Tvånget kan bli så starkt att det stör eller helt hindrar den drabbade från att sköta sina normala dagliga aktiviteter.
Det finns ingen definitivt fastställd orsak till trichotillomani. Enligt Trichotillomania Learning Center tros störningen ha en genetisk komponent. Människor som utvecklar tillståndet finner ofta naturligt lugn och trygghet i att dra i sitt hår, och hjärnan antas använda beteendet som ett sätt att hantera stress och svåra känslor. Störningen kan utlösas av traumatiska händelser eller börja i samband med fysiska besvär, exempelvis en kliande hårbotten. Trichotillomani debuterar vanligtvis i tonåren, ofta utan tydliga varningstecken.
Störningen kan leda till ytterligare psykiska problem hos den drabbade. Eftersom trichotillomani inte är fullständigt förstått ens inom den psykologiska forskningsvärlden kan de drabbade känna sig förvirrade och skamsna över sitt impulsiva beteende. Många lägger enorm tid och energi på att dölja hårförlusten, vilket i förlängningen kan leda till isolering och depression. Trichotillomania Learning Center rapporterar också att störningen kan skapa konflikter inom familjen, eftersom anhöriga kan bli frustrerade över beteendet.
Det finns idag ingen bevisad bot mot trichotillomani. Den mest använda behandlingsformen är kognitiv beteendeterapi (KBT), som hjälper den drabbade att lära sig nya beteenden och hanteringsstrategier att tillämpa när impulsen att dra ut hår uppstår. En särskild metod inom KBT som visat goda resultat är så kallad habit reversal training, där man tränar upp alternativa reaktioner på impulsen. Effektiviteten varierar dock från fall till fall. Hittills har inga läkemedel visat sig ge tillförlitlig hjälp mot störningen.
Trichotillomani förväxlas ofta med tvångssyndrom (OCD), en psykisk störning där människor känner ett tvång att utföra specifika eller repetitiva handlingar. Skillnaden är att trichotillomani strikt handlar om hårdragning, medan OCD kan gälla vilka beteenden som helst. En annan utbredd missuppfattning är att trichotillomani skulle vara en form av medveten självskada. Enligt Trichotillomania Learning Center är störningen dock helt tvångsmässig – de drabbade drar inte ut hår för att utsätta sig själva för smärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online