Alla som arbetar i ett hjälpende yrke kan förr eller senare stöta på etiska frågor. Rådgivare inom psykisk hälsa, beroende på vilka terapeutiska tjänster de erbjuder, möter specifika utmaningar och etiska dilemman. Genom att förstå vilka etiska frågor som kan uppstå – och hur man hanterar dem när de dyker upp i arbetet – blir rådgivaren bättre rustad att fortsätta hjälpa sina klienter och samtidigt behålla sin professionalitet.
Rådgivare inom psykisk hälsa måste upprätthålla sekretess varje dag. American Mental Health Counselors Association (AMHCA) har en strikt etikkod som reglerar skyddet av klienters integritet och journaler.
Sekretessen – det etiska kravet på att hålla en klients information privat – gäller kliniskt arbete, undervisning och forskning. För att få lämna ut information, vare sig skriftligt eller muntligt, krävs klientens skriftliga samtycke (eller vårdnadshavares samtycke om klienten är under 18 år).
AMHCA anger specifika undantag från denna regel. Det första gäller situationer där en persons liv befinner sig i överhängande fara på grund av homicidala eller suicidala tankar, det vill säga allvarliga tankar på att begå mord eller självmord. Rådgivare inom psykisk hälsa är utbildade för att bedöma om det föreligger vad American Counseling Association definierar som "allvarlig och överhängande skada". Är du osäker på vad som utgör en sådan risk är bästa åtgärden att konsultera din handledare.
Det andra undantaget rör misstanke om misshandel eller vanvård av ett barn, en äldre person eller någon som inte kan ta hand om sig själv – inklusive fysisk och sexuell misshandel. Rådgivare inom psykisk hälsa utbildas i sina respektive delstater som så kallade anmälningspliktiga, vilket innebär att lagen kräver att de anmäler varje misstanke om misshandel.
Det sista undantaget är när journaler begärs genom ett giltigt domstolsbeslut. Även i dessa situationer måste rådgivaren informera klienten om domstolens beslut. Klienten kan fortfarande vägra att lämna ut sina handlingar, och frågan hanteras då vidare av klientens advokat.
Bland vanliga scenarier som en rådgivare kan ställas inför finns frågan om att informera en partner eller make om könssjukdomar och våld i nära relationer. Även om det kan kännas rätt att berätta detta för den drabbade personen är det inte ett godtagbart brott mot sekretessen och kan leda till rättsliga åtgärder.
En annan fråga som kan uppstå är hur man hanterar känslor gentemot en klient som ligger utanför ramen för ett hjälpende förhållande.
AMHCA har strikta riktlinjer som rådgivare inom psykisk hälsa måste följa. Begreppet "dubbel relation" avser i princip alla personer du känner i en annan roll utanför den kliniska miljön.
Rådgivaren ska göra sitt yttersta för att undvika dubbla relationer. Om dock bagaren hos vilken du köper din morgonkaffe kliver in genom dörren förbjuder AMHCA dig inte att ta emot personen som klient. Det viktigaste steget i en sådan situation är att erkänna den dubbla relationen och ha en öppen dialog om hur den kan påverka arbetet under samtalen.
Till skillnad från dubbla relationer i allmänhet anger AMHCA att en rådgivare aldrig under några omständigheter får ingå i en sexuell relation med en aktuell klient. Om en tidigare sexuell partner kommer till din mottagning är korrekt åtgärd att remittera personen till annan behandlare.
Om en rådgivare börjar utveckla sexuella känslor för en aktuell klient bör man söka sin handledare för att bedöma om avslutad behandling är den bästa vägen framåt. Har du som rådgivare legitimation och inte längre behöver handledning finns professionell konsultation som alternativ. Kom dock ihåg sekretessens gränser när du konsulterar en kollega.
Vad gäller tidigare klienter anger AMHCA att en rådgivare måste vänta minst två år efter att en person avslutat behandlingen innan någon form av sexuell relation kan övervägas. Generellt rekommenderas dock att helt undvika sexuella relationer med tidigare klienter.
Att erbjuda stöd till flera personer samtidigt medför egna utmaningar. Oavsett om gruppen består av ett urval individer, en familj eller ett par måste rådgivaren definiera en roll och relation för varje person i rummet.
I gruppterapi är det viktigt att tydliggöra reglerna kring sekretess och umgänge utanför gruppen. Att låta deltagarna skriva under sekretessavtal är ett sätt att skydda övriga medlemmars integritet.
American Counseling Association (ACA) tillhandahåller även specifika riktlinjer för etiska frågor vid par-, familje- och gruppterapi.
Ett av de mest betydelsefulla problemen som kan uppstå är så kallad splittring; det inträffar när en eller flera deltagare i sessionen försöker alliera sig med terapeuten på bekostnad av andra. Att tillåta detta kan skapa flera problem, bland annat skada gruppens förtroende och eventuellt den terapeutiska relationen.
Arbetar en rådgivare inte i privat praktik utan för en myndighet eller organisation är interaktionen med andra medarbetare lika viktig som kontakten med klienterna.
Kollegor i denna miljö kan ha olika roller. Har en rådgivare ansvar för klinisk handledning av andra rådgivare finns specifika riktlinjer från både AMHCA och ACA för hur handledningen ska bedrivas.
En handledare kan stöta på flera etiska frågor. Eftersom handledningen ger medarbetaren möjlighet att diskutera ärendematerial samt terapeutiska metoder och tekniker är det handledarens ansvar att säkerställa att medarbetaren följer bästa praxis.
Felaktigt utförd handledning kan lätt förvandlas till mer av ett samtal än handledning. Handledarens roll är inte att erbjuda terapeutiska tjänster – detta är ett vanligt etiskt problem. Bästa åtgärden i en sådan situation är att hålla handledningstimmen fokuserad på arbetet och hänvisa medarbetaren till organisationens medarbetarstödsprogram, ett program som vissa arbetsgivare erbjuder med ett begränsat antal kostnadsfria samtal hos en extern klinik.
Regeln om dubbla relationer gäller även här; kollegor kan bli vänner, men handledarens roll är annorlunda och dubbla relationer bör därför undvikas.
En annan fråga som kan uppstå är när känsliga ämnen diskuteras i den kliniska handledningen; samma sekretesslagar gäller, vilket innebär att en handledare inte får röja information om ett ärende som diskuterats i handledning om det inte uppfyller kriterierna för något av de fyra undantagen.
Slutligen, sett ur den handledas perspektiv: Under den informerade samtyckesprocessen med en klient, när sekretessen förklaras, är det nödvändigt att öppet redogöra för att rådgivaren har handledning och att lämna kontaktuppgifter till handledaren.
Etiska frågor är en oundviklig del av arbetet som rådgivare inom psykisk hälsa. Genom att känna till branschorganisationernas etikriktlinjer, regelbundet konsultera handledare och kollegor samt alltid sätta klientens bästa och integritet i centrum kan rådgivaren navigera dessa dilemman på ett professionellt och ansvarsfullt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online