En lektionsplan inriktad på undervisning om psykiska störningar kan avsevärt öka elevernas förståelse genom relevant terminologi, störningens historia, diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan, textrevision), fallstudier, möjliga behandlingar samt aktuell forskning. Att använda en bra lärobok om psykiska störningar, till exempel en lärobok i abnormpsykologi, kan dessutom underlätta arbetet med lektionsplaneringen betydligt.
I början av lektionen bör eleverna förses med definitioner av den terminologi som är relevant för den specifika psykiska störningen (eller gruppen av störningar) som ska behandlas. En lektion om schizofreni bör exempelvis åtminstone inkludera begreppen "schizofreni", "abnorm", "DSM-IV-TR", "vanföreställning" (delusion), "illusion", "ansiktsaffekt" samt "positiva och negativa symtom". Eleverna kan antingen få i uppdrag att läsa, definiera och förstå terminologin före lektionstillfället, eller så kan begreppen presenteras under lektionen med hjälp av utdeladeblad, tavla, whiteboard eller PowerPoint. God kännedom om begreppen hjälper eleverna att bättre lyssna på och ta till sig litteratur om den psykiska störningen.
Därefter kan lektionen övergå till störningens historia. Det historiska innehållet bör omfatta tidigare terminologi eller andra namn som använts för störningen (exempelvis "hysteri" för konversionssyndrom), primitiva behandlingsmetoder (som trepanation, där hål borrades genom skallen) samt historiska personer som antas ha lidit av störningen – kompositören Robert Schumann kan exempelvis ha haft bipolär sjukdom.
En lektionsplan om psykiska störningar är inte komplett utan information om de diagnostiska kriterier som psykiatrisk personal använder i DSM-IV-TR. Efter avslutad lektion bör eleven förstå hur patienter med störningen kan diagnostiseras. En genomgång av de diagnostiska kriterierna bör alltid inledas med en viktig varning: Använd inte kriterierna för att diagnostisera människor om du (1) inte är legitimerad psykiatrisk professionell eller (2) personen inte är din patient. Felaktig användning av diagnostiska kriterier kan orsaka känslomässig skada hos den person som antas ha en störning.
När de diagnostiska kriterierna har förklarats kan klassen övergå till en diskussion om hur störningen klassificeras enligt DSM-IV-TR:s fem axlar. Axel I listar det kliniska tillståndet, Axel II personlighetssyndrom, Axel III allmänna medicinska tillstånd, Axel IV psykosociala eller miljömässiga problem, medan Axel V anger individens globala fungeringsnivå, det vill säga hur väl personen fungerar vid ett givet tillfälle. Övning i korrekt kategorisering av psykiska störningar genom arbetsblad och läxor hjälper eleverna att befästa de diagnostiska kriterierna.
Ge eleverna kompletterande information om den psykiska störningen genom aktuella forskningsartiklar, behandlingsplaner och fallstudier. Sådan information gör det möjligt för eleven att koppla samman kunskaper från sin egen omvärld med forskningsdata om störningen. Grundläggande skillnader mellan män och kvinnor och de varierande klimaten i olika världsdelar kan exempelvis relateras till fynden att kvinnor löper ungefär dubbelt så hög risk som män att diagnostiseras med unipolär depression, samt att årstidsbunden depression (SAD) förekommer oftare på norra halvklotet. Fallstudier ger dessutom värdefull insikt i beteende- och tankemönster hos personer som lever med störningen. Genomgång av behandlingsplaner hjälper eleverna att förstå hur individer med psykisk ohälsa kan få den hjälp de behöver för att återfå optimal funktion och uppnå ett högre välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online