Autism och relaterade autismspektrumtillstånd (AST) utgör en grupp av fem diagnoser som traditionellt benämns genomgripande utvecklingsstörningar (PDD). Gemensamt för dessa tillstånd är nedsättningar inom socialt samspel och kommunikation, samt begränsade och repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter.
Eftersom tillstånden uppvisar likartade drag klassificerar Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) dem inte utifrån specifika symtom, utan utifrån antalet symtom som föreligger, i kombination med individens intelligensnivå och adaptiva funktion.
Barn uppvisar vanligtvis autistiska symtom vid omkring två års ålder. Den exakta orsaken till tillståndet är fortfarande okänd, men enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) finns det ingen forskning som kopplar autismens huvudsakliga orsak till yttre faktorer, såsom virus eller gifter. Däremot har Autism Genome Project, delvis finansierat av National Institutes of Health (NIH), genomfört storskaliga studier som pekar på ett genetiskt samband bakom tillståndet.
Autism och autismspektrumtillstånd är inte sjukdomar i traditionell mening, utan neurologiska utvecklingsavvikelser som påverkar flera områden, exempelvis språk och sociala färdigheter. Enligt National Institute of Mental Health (NIMH) drabbas cirka 1 av 1 000 barn i USA, möjligen så många som 1 av 500 – vilket gör tillståndet vanligare än barncancer, diabetes eller Downs syndrom.
Att ställa diagnos vid genomgripande utvecklingsstörningar är komplicerat, eftersom symtombilden överlappar med andra psykiatriska tillstånd och varierar kraftigt i svårighetsgrad – från lindrig till svår intellektuell funktionsnedsättning. Kliniker använder därför olika tester och bedömningsinstrument. Exempelvis kan en fysisk undersökning genomföras där huvudomkrets, vikt och längd mäts. Strukturerade observationer i olika situationer kan också ingå för att kartlägga barnets utveckling. Dessutom utförs ofta ett hörseltest för att utesluta att hörselnedsättning ligger bakom den försenade utvecklingen, i stället för ett spektrumtillstånd.
DSM-IV indelar de genomgripande utvecklingsstörningarna i fem diagnoser: autism, Aspergers syndrom, Retts syndrom, desintegrativ störning hos barn samt genomgripande utvecklingsstörning ej annars specificerad (PDD-NOS).
Autism diagnostiseras normalt före tre års ålder och påverkar kommunikationsförmågan; barnet uppvisar ofta försenad talutveckling eller saknar helt talet. Barnet har dessutom ett starkt behov av ritualer och rutiner samt uppvisar repetitiva rörelser och tal, exempelvis fingerfladdrande.
Aspergers syndrom diagnostiseras i regel senare än andra autismspektrumtillstånd, ofta under skolåren, eftersom barnet har normal begåvning och normal språkutveckling. Personen uppvisar dock brister i sociala färdigheter, exempelvis svårigheter att tolka icke-verbala sociala signaler, samt tvångsmässiga och starkt begränsade intressen.
Retts syndrom är ovanligt och drabbar nästan uteslutande flickor i åldern sex till tolv månader. Efter en period av normal utveckling går barnet tillbaka inom flera utvecklingsområden, vilket påverkar begåvning, koordination, motorik och tal.
Desintegrativ störning hos barn (CDD) är likaså sällsynt och drabbar främst pojkar. Tillståndet kännetecknas av en tydlig debut och en successiv försämring av färdigheter, oftast med början vid tre till fyra års ålder. Områden som påverkas är språk, socialt samspel och motorik. Det är också vanligt att barnet förlorar kontrollen över urin och avföring.
Genomgripande utvecklingsstörning ej annars specificerad (PDD-NOS) omfattar många, men inte alla, drag som är typiska för autismspektrumtillstånd. De enda fastställda kriterierna är nedsättningar i socialt samspel samt i vissa aspekter av kommunikation eller beteende och funktion.
På grund av att symtomen ofta debuterar tidigt, mellan ett och två års ålder, samt den rapporterade ökningen av antalet barn med autismspektrumtillstånd, har vissa forskare föreslagit ett samband med barndomsvaccinationer. En studie av forskaren Andrew Wakefield och kollegor antydde exempelvis ett samband mellan MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) och autism. Enligt National Institute of Child Health and Development finns det dock idag "inget definitivt vetenskapligt bevis för att något vaccin eller någon kombination av vacciner kan orsaka autism".
Värt att notera är att DSM-5, som ersatte DSM-IV år 2013, numera sammanför de tidigare fem diagnoserna under en gemensam diagnos: autismspektrumstörning, där svårighetsgraden anges i olika supportnivåer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online