Patologiskt ljugande innebär ett tvångsmässigt och ofta okontrollerbart ljugande. I de flesta fall är personen inte ens medveten om att hen ljuger. Forskare misstänker att prefrontala cortex – den del av hjärnan som ansvarar för att skilja mellan rätt och fel – spelar en central roll. Tillståndet kallas även mytomani eller pseudologia fantastica. Det råder stor debatt om hur en patologisk lögnare bör behandlas, och i många fall förekommer samtidiga psykiska tillstånd som behöver åtgärdas.
Avgör om patienten lider av några andra psykiska tillstånd och prioritera att behandla dem först. Medicinering och psykoterapi är de vanligaste behandlingsformerna vid psykisk ohälsa. Mediciner kan korrigera kemiska obalanser i hjärnan, medan psykoterapi hjälper till att hitta roten till problemet och bygga en förtroendefull relation med patienten. Bästa resultatet uppnås oftast när båda metoderna kombineras.
Dokumentera noggrant eventuella förändringar i patientens ljugarvanor. Minskar ljugandet eller upphör det helt är det oftast bäst att fortsätta med samma behandlingsplan. Sker ingen förbättring bör medicineringen justeras och behandlingen utvärderas på nytt.
Undersök om patienten visar tecken på ett personlighetssyndrom, exempelvis borderline- eller antisocialt personlighetssyndrom. Vissa personlighetstest är framtagna för att diagnostisera dessa tillstånd och kan vara värdefulla i detta sammanhang. Upptäcks en personlighetsstörning ska den vanliga behandlingen för det tillståndet inledas, varefter steg 2 upprepas.
Kognitiv beteendeterapi fokuserar på emotionella reaktioner – ett område där den patologiske lögnaren ofta har stora brister. KBT kan hjälpa personen att ta ansvar för sina handlingar och utveckla mer ärliga mönster över tid. Upprepa steg 2 efter varje terapisession för att mäta framstegen.
Kom ihåg: Behandling av patologiskt ljugande kräver oftast professionell hjälp. Kontakta legitimerad psykolog eller psykiater för en individanpassad bedömning och behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online