Demens är ett allt vanligare hälsoproblem, särskilt bland äldre över 65 år. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever omkring fem år längre än män drabbas de också oftare av sjukdomen.
Att möta demens kan vara en traumatisk upplevelse – inte bara för den person som bär på sjukdomen, utan också för familjen och de närstående som ser hur en älskad släkting gradvis distanserar sig från tillvaron och verkar tappa förmågan att känna igen även de allra närmaste.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att tillståndet inte nödvändigtvis är fysiskt smärtsamt, och att livskvaliteten inte alltid försämras av sjukdomens debut. Med god omvårdnad och stöd från professionell vårdpersonal kan tryggheten och välbefinnandet hos en person med demens säkerställas.
Demens förekommer främst hos äldre, och risken att insjukna ökar dramatiskt med åldern. Efter 80 års ålder ökar sannolikheten att utveckla demensrelaterade sjukdomar markant. Enligt Mayo Clinic drabbas ungefär hälften av alla personer över 85 år.
Mycket tung alkoholkonsumtion kan senare i livet leda till demenssjukdomar, uppger den brittiska psykiatern Jane Marshall i en artikel i The Observer från den 10 maj 2009.
Idrottare som utsätts för upprepade kraftiga slag mot pannbenet kan utveckla demensliknande symtom till följd av skador på frontalloben. Fotbollsspelare och boxare bör därför överväga att tidigare i livet undersöka sig för demenssymtom, med tanke på deras idrotters hårdhet, enligt en artikel i Neurology Today från den 2 oktober 2008.
Ärftlighet antas också spela en roll för om demens utvecklas, enligt brittiska Alzheimer's Society. Även i fall där anlagen är tydliga utvecklas dock inte alltid tillståndet.
Brist på insulin har föreslagits som ett tecken på eventuell framtida demensutveckling, rapporterar Mayo Clinic.
Det finns många olika orsaker till demens. Oftast beror tillståndet på en åldersrelaterad sjukdom eller en skada på hjärnan. Många sjukdomar har demens som symtom, och vissa är allvarligare än andra. Flera demensrelaterade sjukdomar är mycket ovanliga, exempelvis Picks sjukdom och Lewy body-sjukdom, enligt Mayo Clinic. Alzheimers sjukdom blir däremot allt vanligare, enligt forskaren Lawrence S. Goldstein, och förväntas drabba allt fler i takt med att den mänskliga livslängden förlängs genom medicinska framsteg.
Alzheimers drabbar främst äldre, och symtomen brukar visa sig vid eller efter 60 års ålder. Sjukdomen påverkar minnet i hela hjärnan och bryter successivt ner minnen, färdigheter och grundläggande tänkande. I sjukdomens sent skede kan patienten ha svårt att klara sig själv på de mest grundläggande sätt.
För personer som lever i sjukdomens slutskede kan sjuksköterskor och professionell hemvård vara avgörande. Alzheimers sjukdom går idag inte att bota, men behandlingsframsteg kan bromsa de skadliga symtomen, enligt Fisher Center for Alzheimer's Research. Sjukdomen vrider ihop och trasslar till viktiga kommunikationsfibrer i hjärnan, vilket stänger av centrala informationsvägar och leder till glömska och kognitiv svikt.
Precis som Alzheimers ses Parkinsons sjukdom främst hos äldre, och de flesta fall utvecklas eller diagnostiseras efter 50 års ålder. Demens är inte ett primärt symtom vid Parkinson, men samma hjärnfunktioner som störs vid Alzheimers kan också påverkas. En kognitiv svikt av det slaget inträffar dock vanligtvis först 10–20 år efter att Parkinsons sjukdom blivit uppenbar, enligt en artikel i New England Journal of Medicine från den 3 april 2003.
Vaskulär demens är den näst vanligaste demensformen efter Alzheimers. Stroke kan vara ett varningstecken, eftersom den vanligaste varianten angriper hjärnan genom en serie ministroke (TIA) som blockerar blodflödet och med tiden kan slita ner hjärnan till betydande funktionsnedsättning, enligt Mayo Clinic. Eftersom processen är långsam och signaleras av dessa små stroke är det möjligt att upptäcka tillståndet tidigt – och när det väl är upptäckt kan behandlingen effektivt bromsa och lindra sjukdomens svårighetsgrad.
Ett ministroke kan kännas igen genom ett tillfälligt medvetsbortfall eller en kortvarig synstörning. Händelsen kanske inte känns särskilt hotfull, men om den upprepas regelbundet är det viktigt att kontakta en neurolog för en första undersökning.
Blodproppar i hjärnan kan också orsaka tillståndet, vilket innebär att diabetes, högt blodtryck och fetma kan tyda på en förhöjd risk att utveckla sjukdomen.
Lewy body-demens är ett annat namn för den demens som kan följa med Parkinsons sjukdom, enligt National Institutes of Healths institut för neurologiska sjukdomar och stroke (NINDS). Den orsakas av en ansamling av proteiner som skadar hjärnan. Alla Parkinsonpatienter utvecklar dock inte denna demens. Tillståndet kännetecknas av hallucinationer – allt från färgnyanser till fullt utvecklade samtal som aldrig har ägt rum – samt långsamma rörelser, ökad stelhet, förvirring, minnesförlust och fler reaktioner under sömnen.
Picks sjukdom antas främst vara en genetisk åkomma, med typisk debut mellan 55 och 65 års ålder. Den antas vara besläktad med Alzheimers sjukdom, men progressionen är betydligt snabbare och effekterna mer uppenbara redan i tidiga skeden, enligt NINDS.
Sjukdomen angriper hjärnans frontallober och kan ge upphov till socialt olämpliga beteenden, exempelvis onormal aggression eller ökad sexualdrift. Drabbade kan också insjukna i depression tidigt i förloppet, och allvarliga språkliga och kommunikativa problem utvecklas ofta som en följd av sjukdomen.
Män drabbas i regel oftare än kvinnor.
Även om ålder och arv inte går att påverka finns det faktorer som du själv kan arbeta med. Regelbunden fysisk aktivitet, god kontroll av blodtryck och blodsocker, måttlig alkoholkonsumtion samt social och mental stimulering under livets gång har i forskningen kopplats till lägre demensrisk. Att skydda huvudet vid idrott och undvika rökning är ytterligare två viktiga förebyggande åtgärder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online