Vad är GAF? Så fungerar den globala funktionsbedömningen

Den globala funktionsbedömningsskalan, ofta kallad GAF (Global Assessment of Functioning), är ett kliniskt verktyg som används för att värdera en persons psykiska, sociala och arbetsrelaterade fungerande. Bedömningen uttrycks som en siffra på en skala från 1 till 100, där högre värden indikerar ett bättre fungerande i vardagen.

GAF som axel V i DSM-IV

GAF utgör den femte axeln i det diagnostiska klassifikationssystemet Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV). Medan de övriga axlarna beskriver diagnoser och medicinska tillstånd sammanfattar axel V patientens övergripande funktionsnivå med ett enda tal. Det gör att olika behandlare snabbt kan få en gemensam bild av hur svårtillgänglig eller fungerande personen är.

Så ser bedömningsskalan ut

Skalan är indelad i intervall som speglar allt från fullständigt fungerande till akut fara:

• 91–100: Mycket gott fungerande utan påtagliga problem.
• 51–60: Måttliga symtom eller svårigheter i socialt och yrkesmässigt fungerande.
• 41–50: Allvarliga symtom som påverkar vardagslivet märkbart.
• 1–10: Allvarlig fara för sig själv eller andra, exempelvis efter ett allvarligt suicidförsök.

Hur bedömningen görs

Vid en GAF-bedömning väljer kliniker den siffra som bäst motsvarar patientens symtomsvårighetsgrad och funktionsförmåga under en viss period, vanligtvis den senaste månaden. Bedömningen bygger på intervjuer, journaluppgifter och observationer av hur personen klarar arbete, relationer och dagliga aktiviteter.

Resultaten styr vårdnivån

GAF-värdet används bland annat för att avgöra vilken vårdnivå som rekommenderas samt om personen har rätt till psykiatriska förmåner:

• 1–30: Talar för behov av slutenvård.
• 31–69: Rekommenderar öppenvård, exempelvis regelbunden terapi.
• 70 eller högre: Indikerar normalt inget medicinskt vårdbehov.

Begränsningar och att tänka på

Trots sin utbredda användning är GAF ett subjektivt mått. Resultatet kan variera beroende på bedömarens erfarenhet och tolkning, vilket innebär att två kliniker ibland ger olika värden för samma patient. I DSM-5 ersattes därför GAF delvis av WHO:s funktionsbedömningsinstrument WHODAS 2.0, som anses ge ett mer strukturerat och tillförlitligt underlag. GAF används dock fortfarande i många sammanhang, inte minst i svensk psykiatrisk utredning och rehabilitering.