Schizoid personlighetsstörning tillhör gruppen personlighetsstörningar som beskrivs av American Psychiatric Association. Kluster A omfattar schizoida, paranoide och schizotypa personlighetssyndrom. University of Minnesota beskriver kluster A-personligheter som kännetecknade av social distansering, tillbakadragenhet och misstroende gentemot andra.
Med en korrekt diagnos och pågående behandling kan personer med schizoid personlighetsstörning leva hälsosamma och produktiva liv. Här går vi igenom de viktigaste aspekterna av tillståndet – från tidiga tecken till behandlingsalternativ.
Personer med schizoid personlighet uppvisar ofta känslomässigt platta beteenden och framstår som socialt passiva. Dessa drag missförstås ibland som blyghet eller brist på humor. En person som regelbundet undviker sociala situationer eller helt avstår från relationer kan lida av störningen.
Ett vanligt problem är att personen själv inte vet att han eller hon har en störning som kan behandlas med terapi eller läkemedel. Att söka hjälp för schizoida drag är därför ofta ett stort och viktigt steg för den enskilda individen.
Symtom som social undvikande eller svårigheter i relationer kan leda till ytterligare problem i livet. Enligt Mayo Clinic kan schizoida symtom bidra till andra personlighetsstörningar, svår depression, ångest, sömnproblem, social fobi samt missbruk av droger eller alkohol.
Personlighetsstörningar som den schizoida och den schizotypa tros bero på både ärftliga och miljömässiga faktorer. Tidigare övergrepp, försummelse under uppväxten eller en familjemedlem med personlighetsstörning kan öka risken för att utveckla schizoid personlighetsstörning.
Den som känner igen sig i symtomen bör kontakta en läkare för medicinsk rådgivning. Läkaren kan i sin tur remittera patienten till en specialist. Utredningen innebär oftast en genomgång av patientens sjukdomshistoria och familjehistoria, ibland kompletterat med en fysisk undersökning samt ett djupgående samtal om vilka symtom som förekommer.
Läkare försöker först utesluta andra vanliga diagnoser, exempelvis autism, innan en personlighetsstörning övervägs. Diagnosen schizoid personlighetsstörning ställs när symtomen motsvarar de kriterier som beskrivs i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). Bidragande symtom inkluderar låg glädje i aktiviteter, få vänskapsrelationer samt känslomässig kylighet mot andra människor.
Flera behandlingsalternativ finns tillgängliga för personer med schizoid personlighetsstörning. Behandlingen anpassas efter individen, och alla patienter har inte nytta av de befintliga metoderna. Ett antal läkemedel förskrivs för att lindra specifika symtom, men ingen medicin är direkt utvecklad för att bota hela störningen.
Enligt Mayo Clinic förskrivs ofta läkemedel som bupropion eller risperidon mot symtomen. Läkare kan också rekommendera individuell terapi eller gruppterapi. Enligt National Center for Biotechnology Information betraktas schizoid personlighetsstörning som en kronisk sjukdom som sällan förbättras markant över tid – vilket gör kontinuerlig uppföljning och stöd extra viktigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online