Att sova och drömma är en oundviklig del av den mänskliga erfarenheten. Drömmar har fascinerat människan sedan urminnes tider, och än idag återstår mycket att förstå vetenskapligt om varför vi drömmer. En dröm kan vara djupt behaglig eller till och med insiktsfull – men också förvirrande och skrämmande. Flera inre och yttre faktorer samverkar för att skapa ovanligt märkliga drömmar.
Forskningen kring drömmar har utvecklats kraftigt och är fortfarande ett aktivt forskningsfält bland neurologer, psykologer och andra forskare. Sigmund Freud och Carl Jung såg drömmarna som manifestationer av omedvetna impulser som det medvetna sinnet inte kunde hantera. De betraktade drömmar främst som produkter av psykosexuella driftimpulser och neuroser.
Senare tekniska framsteg gjorde det möjligt för forskare att studera hjärnbilder hos sovande personer och utforska vilka delar av hjärnan som är mest aktiva under drömmandet. Vetenskapen har även upptäckt sömncykelns roll: vissa faser av sömnen är helt drömlösa, medan andra kännetecknas av intensiv drömaktivitet.
Mycket märkliga drömmar är ofta produkter av det som pågår i det undermedvetna sinnet. Under sömnen stängs det medvetna sinnet av, och det undermedvetna bearbetar känslor, händelser och impulser från personens liv. Det är väl belagt och allmänt känt att grubbel och nyliga händelser kan smyga sig in i drömmarna. En ovanlig dröm kan därför uppstå när skilda upplevelser från verkligheten möts, eller när starka känslolägen samspelar med minnet.
Psykisk ohälsa kan ge upphov till levande, obehagliga och bisarra drömmar. Det gäller särskilt personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och som kan återuppleva versioner av en traumatisk händelse i drömform. Krigsveteraner drabbas till exempel ofta av återkommande mardrömmar där deras posttraumatiska stress tar sig uttryck gång efter gång.
Även om det medvetna sinnet är inaktivt under drömmandet kan yttre stimuli fortfarande påverka drömmens innehåll och ge den en märklig vändning. Ljud i rummet, exempelvis en tv som lämnats på, kan bli en del av drömmen och skapa bisarra och förvridna föreställningar. En studie visade till och med att doftstimuli – lukter och aromer – kan färga drömmens emotionella karaktär och ge den en oväntad twist.
Konstiga drömmar uppstår alltså i skärningspunkten mellan hjärnans aktivitet, det undermedvetnas bearbetning, psykiskt mående och yttre påverkan. Genom att förstå dessa faktorer blir de märkligaste drömmarna något mindre gåtfulla – och ibland till och med lättare att acceptera som en naturlig del av sömnens värld.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online