
Det finns ingen vetenskaplig konsensus om hur masskjutningar hänger samman med psykisk hälsa. Vissa studier har funnit att personer med psykisk ohälsa är mer benägna att begå våldshandlingar, medan andra undersökningar inte kunnat påvisa något sådant samband.
Det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta människor med psykisk ohälsa aldrig begår våld, och att endast en liten minoritet av alla masskjutningar begås av personer med diagnostiserad psykisk sjukdom.
Ett antal faktorer kan bidra till masskjutningar, bland annat tillgängligheten till skjutvapen, psykiska problem och social isolering. För att förebygga framtida tragedier behöver samtliga av dessa faktorer tas på allvar.
USA har betydligt högre nivåer av våld med skjutvapen än andra industrialiserade länder. En viktig förklaring är landets mycket milda vapenlagstiftning. I praktiken kan i princip vem som helst som inte dömts för brott köpa ett vapen – även om personen har en historik av psykisk ohälsa. Det gör det enkelt för personer som borde hindras från att inneha vapen att ändå få tillgång till dem.
Statistiskt sett är vissa grupper av personer med psykisk ohälsa något mer benägna att begå våldshandlingar än övriga befolkningen. Samtidigt måste detta sättas i perspektiv: de flesta personer med psykisk sjukdom begår aldrig våld. Tvärtom visar forskning att de oftare är offer för våld än gärningspersoner.
Social isolering är en känd riskfaktor för våld. Människor som saknar sociala kontakter kan drabbas av stark ilska och frustration, och i värsta fall kan dessa känslor uttryckas genom våldshandlingar.
Det finns flera åtgärder som kan minska risken för framtida masskjutningar:
Masskjutningar är ett allvarligt problem – men de är inte oundvikliga. Genom att systematiskt arbeta med de riskfaktorer som driver utvecklingen kan samhället bidra till att förebygga framtida tragedier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online